Filens innehåll
HAMN ARBETAREN
Lokalt avd. 4 Göteborg Nr
1 1975
Varför startas
Hamnarbetaren?
Arbetsgivarsidan sprider sina månads tidningar Stuveri och Älvmynningen til. 1 hamnarbetarna i Göteborg . Avd . 4 har funnit det nödvändigt att ha ett eget komplement till dessa för att spegla aktuella händelser ur hamnarbetarnas perspektiv . I detta första nummer så ger Karl-A xel Kandevik t.ex. en helt annan syn på kommunaliseringsfrågan än den som Göteborgs Hamn gav i ett remissvar (publicerat i Stuver i ).
Hamnarbetaren vill också försöka visa utvecklingen av förbundet inom och utom avdelningen. Alla bidrag från medlemmarna är naturligtvis mycket välkomna .
FöRHANDLINGAR
Hamnarbetarförbundet har en
ny förhandlingsomgång framför
sig. Vad den kommer att
leda till
vet ingen, men vi vet vad vi har
bakom oss; att
Hamnarbetar
förbundet tvingade fram det
största
lönepåslaget någonsin
och en förändring i löneformen,
som idag med vikande
konjunk
turer framstår som särskilt vär
defull.
Den 28/1 börjar den första för
handlingsomgången. M~d erfa
renhet från föregående år går vi
in i den, med större erfarenhet
och betydligt starkare.
Med det som utgångsläge ser
vi
fram mot ett br~ resultat även
år.
Karl-Axel
kåndevik
"TROTS ALL PROPAGANDA
GICK NÄSTAN ALLA ELEVER
TILL VART
FöRBUND"
Medlemmarna i Hamnarbetarför
bundet är redan många och blir
bara fler och fler. Vid senaste räk
ningen var vi 2.670 och det var i
november förra året. Yngre
hamn
arbetare väljer nästan uteslutande
Hamnarbetarförbundet.
Av 45 ar
betare som anmälde sig till en stu
verikurs i Göteborg i höstas gick
alla till Hamnarbetarförbundet
utom de sex
som gick till Trans
port .
Vi har träffat en av dem som gick över till hamnarbetareförbundet , Lars-Ake Tyle gård, 23 år och blixtgubbe i ett år innan han började kursen.
- Varför
valde du hamnarbetarförbundet?
- Det är nödvändigt för oss arbetare att organisera oss fackligt. Det fina med Hamnarbetarförbundet är att det är VAR fackförening . Förbundsstyr . har ingen vetorätt , medlemmarna kan besluta på stormöten oavsett vad styrelsen tycker .
- Men vi har inte löst alla problem i för bundet , det pågår ständigt diskussioner . På kort sikt är den viktigaste frågan avtals rörelsen . På lång sikt gäller det att orga nisera alla hamnarbetare i hamnarbetar förbundet. - Transportombudsmän fungerade som lärare på stuverikursen . Där fick de öppet propagera för Transport och smuts kasta Hamnarbetarförbundet, som är ute stängd från kursen .
- Trots all propaganda gick nästan alla eleverna över till Hamnarbetarförbundet.
Konferens ang.
ham
nbelysn i ng
arbetarskyddsstyrelsens regi ordnades den 10 januari en konferens i Göteborg där normer för hamnbelysning diskuterades. Avd . 4 var inbjuden och representerades av skyddsombudet Rune Gustavsson.
· Lars-Ake Tylegård
INNEHALL
sid 2: Karl-Axel Kandevik om kommunalisering .·
si d 3: G . Malmgren om skydds situationen i Göteborgs hamn
sid 4: Ake Norrby om skyddsverksam- .
heten.
Medlemsstatistik för Avd. 4. Distriktsnyheter. . • :..cc·~
KOMMUNALISERING
Under ovanstående rubrik har
Göteborgs
Hamnarbetskontor ytt
rat sig över en motion inlämnad till
Göteborgs Kommunfullmäktige
angående kommunalisering av
stuveriverksamheten i Göteborgs
hamn.
Remissvaret är
indelat i olika
rubriker och de påpekanden som
görs kommer att följa dessa.
Under rubriken "Bakgrunden " tar dir. Molander upp det förhållandet att det finns två fackliga orga nisationer som rep
resenterar hamnarbetarna och deras in bördes förhål I ande. " För tiden efter 28/2 då nyssnämnda avta l icke längre gällde, krävde såväl Transportarbetarförbundet som Hamnar betarförbu ndet att få avtal för landets ham narbetare ! " Sanningen är den att Hamnarbetarför bundet krävde att få sluta avtal endast för sina egna medlemmar , medan Transport arbetarförbundet krävde att få sluta avtal för samtliga hamnarbetare. Den 14/5 avböjde Hamnarbetarförbundet att träffa avtal. På sammanträdet 14/5 erbjöds inte Hamnarbetarförbundet ett eget likalydan de avtal, utan erbjudandet gällde ett hängavtal till Transportarbetarförbundet, vilket inte accepterades .
Inbördes facklig strid Det förhållandet , att det finns två fackliga organisationer som vill organisera hamn arbetarna skulle vara orsaken till de upp komna strejkerna är naturligtvis helt fel aktigt. Vi har ju haft konflikter' innan vi var
två organisationer . De nämnda konflik terna var ett resultat av motspänstiga arbetsgivares ovilja att försöka lösa ett visserligen svårt,· men inte omöjligt , av talsläge . En ansvarskännande arbetsgivare skulle i detta läge inte haft några större svårig heter att överbrygga motsättningarna . I stället var agerandet spekulativt i allra högsta grad och vittnar inte om ansvar för trafiken i hamnarna. De konflikter som har varit i Göteborgs hamn har alltid vänt sig mot arbetsgiva rens agerande . Det är han som leder och fördelar arbetet, och det är sättet han gör det på som är avgörande för om konflikt uppstår eller inte . Tyvärr lever och blomst rar auktoritetstänkandet på ett sådant sätt att det under nuvarande förhållande lätt kan uppstå svårbemästrade situationer .
HAMNARBETAREN
Nr 11975 januari
Ansv . utg .: Karl-Axel Kandevik
Red . komm.: Ake Norrby, Karl Hall gren, Christer M ilefors
Telefon 031-11 01 1 o
Adress : Norra Allegatan 8, 413 01 Göteborg
Nästa nummer utkommer i februari
Dir . Molander har svårt att finna lös ningar. Stockholms Frihamnsbolag har funnit lösningen genom att sluta avtal med hamnarbetarförbundet . Den lösning en har tydligen inte observerats . Vår orga nisation rekommenderar den på det varmaste.
Trygghetsfrågan Trygga re ink omstförhållande för ordinarie hamn arbetare har skapats, men inte ge
n om arbetsgivarens goda vilja utan genom h ård facklig kamp, där strejken har fått tagas till som ett medel i kampen. Visst har vi fått en rad försäkringar , men
vi har själva fått betala dessa med minskad löneökning , och då är det inte svårt att teckna försäkringar. Det finns en grupp hamnarbetare som det inte alls talas om och det är den till fäl I iga kåren. De utför en stor del av hamn arbetet. För dessa hamnarbetare finns det ingen trygghet; de har inga rättigheter utan endast skyldigheter och behandlas därefter . Det synes som om en del perso ner finner sjuklig tillfredsställelse av att utnyttja deras brist på anställningstrygg het. Äv någon anledning nämns inte dessa hamnarbetare alls .
Yrkesutbildning Yrkesutbildningen som sker vid GBG : s Yrkesskola är väl så bra som man kan
begära med de resurser som ställs till för fogande . Men på vilket sätt sker rekryte ringen till kurserna? Att den sökande har lång erfarenhet av stuveriarbete tas ingen
hänsyn till , att han redan kan eller har en viss utbildning på maskinhantering synes vara en nackdel för honom . Han är ju en
bra tillfällig arbetskraft. Att sedan GBG: s Hamnarbetskontor tillåter facklig information till eleverna
i nom kursplanen endast av en facklig organisati<?n gör att partiskheten kommer i en klar dager .
Arbetarskydd I arbetarskyddet har det skett en klar för bättring mot tidigare och det kommer säkerligen att synas i olycksfallsstatisti ken. Men samarbetsgruppen för arbetar skydd i Göteborgs hamn anser sig fort farande kunna utestänga representanter för 1 .000 hamnarbetare. Resultatet av ett sådant agerande syntes i fallet "Rio De Janeiro ".
Välfärdsanordningar Välfärdsanordningar är en rubrik som det synes ha hänt en del under av uppräkning en att döma . Men det är inte bara att bygga nytt, tillkalla en del prominenta personer vid invigningen och visa hur bra man har gjort det för hamnarbetarna; det krävs en fortsatt skötsel av anläggningarna . I en del anläggningar är vanskötseln så uppenbar att skyddsombuden överväger att stänga dem på grund av hälsovådlig het. Anläggningen i Lindholmshamnen , som 1971 invigdes med pompa och ståt, har bl i vit ett matställe för varvsarbetare. Hamnarbetare som på sin rast uppehåller sig för länge i lokalen körs ut av tjänste-
man för GH K, för att varvspersonalen skall få plats .
Det finns arbetsplatser där hamna rbe
tarna är hänvisade till att snylta på andra arbetares välfärdsanordningar , men om detta nämns inget. Kan det möjligen vara bristande kännedom om rådande förhål lande?
Vad gäller personaltransporter fungerar dessa i vissa hamnavsnitt endast en väg och det är naturligt nog endast till arbets platsen. Hur en hamnarbetare i god tid skall komma tillbaka till sitt väntrum med
de omtalade sanitära välfärdsanordningar na är tydligen inte så noga . Ett permanent driftutskott inrättades 1970 med en heltidsanställd representant för arbetstagarna . Möjligheten för denne att bland dem som i dag representerar arbetsgivarna påverka utvecklingen till ar
betarnas fördel synes vara mycket svår, om man skall döma av det resultat som har åstadkommits . I reflektionerna varför så få hamnarbe tare slutar sin anställning kan man infoga :
den hamnarbetare som i facklig kamp har fått vara med om att skapa sig och andra bättre arbete och löneförhål landen, han lämnar inte siri arbetsplats. Hamnarbetar nas hela historia är präglad av denna kamp mot ogina arbetsgivare.
Påståendet att det finns krafter som medvetet arbetar för oro på arbetsplatser na är ett försök att skjuta ifrån sig det ansvar och den skuld en företags ledare har i en uppkommen situation som han sedan inte kan bemästra . Även ett sådant age
rande genomskådas så småningom . Dir . Molander har i sitt yttrande över motionen anfört en rad förbättringar i
GBG : s hamn och använder det som motiv för ett avslagsyrkande på motionen. Han har försökt att ge de fackliga organisatio nerna och därmed hamnarbetarna hela skulden för uppkomna konflikter . Arbets givarsidan är således helt oskyldig. Undertecknad har försökt belysa medal jens baksida och den är som brukligt inte så vacker.
Men det räcker nästan att läsa igenom yttrandet noga så förstår man i vilken anda det har kommit till och vad felet är med Göteborgs hamn .
Karl-Axel Kandevik
Väl komma
Sölvesborg
och Södertälje
Två nya hamnar har på den senaste tiden blivit representerade med avdelningar inom Svenska hamnarbetarförbundet - Södertälje och Sölvesborg. Verkställande utskottet är för närvaran de ute och värvar hamnar i Vänernområdet som visat intresse för övergång.
Vad gäller medlemstillströmningen till Avd . 4 hänvisar vi till ovanstående artikel och kursen och statistiken på sista sidan.
SKYDDSSITUATION EN
I GöTEBORGS HAMN
Avd . 4 var först att använda Jagen om skyddsombuds rätt att stoppa farligt arbete - genom Rune Gustavssons ingripande på "Destro ".
När vi ser Göteborgs Hamnarbetar
kontors sista redovisning angåen
de sjunkande olycksfrekvens un
der den period som G.H.K. har er
känt Avd.
4: s skyddsombud note
rar vi med tacksamhet att vår
skyddsorganisation icke äger en
så ringa
del däri.
Allt mer ansvar i skyddsarbete
vilar nu på vår organisation. Be
tecknande
för vår skyddsverksam
het
är det faktum att vi var först att
använda den nya lagen om skydds
ombuds rättighet att stoppa farligt
arbete genom vårt huvudskydds
ombud Rune Gustavsson. Men än
finns det mycket att göra.
Ett exempel på sabotage mot skyddet i hamnen är hamnarbetskontoret och trans ports agerande när de nekar oss att delta i skyddskommitten, detta trots att vår orga nisation är den enda som är representerad
över hela hamnen och dessutom är den enda fackföreningen på ett flertal hamn
avsnitt. Ett ännu värre hot mot skyddsverksam heten är blixtens anställningsförhållande. De står ju utanför den nya lagen om an ställningsskydd, den s. k. Ahmanska la gen.
Utanför lagen
Detta innebär enl i gt våra erfarenheter ett hot mot såväl social trygghet som skydds verksamhet i hamnen. Lagstiftarna har nämligen gjort de vita laste delarna i denna lag förhandlingsbara , vilket har fått till följd att Transport har förhandlat bort lagens del om anställ ningstrygghet för blixten . Transport har därmed givit hamnarbetarkontoret den
fortsatta funktionen av en privat arbets· förmedling för tillfällig arbetskraft .
Passar inte den tillfällige arbetaren
G .H .K . - tar man vid nästa arbetsuttag ning ut en för dom lämpligare arbetare . Skrämmande exempel på hur arbetsled· ningen har utnyttjat blixtens situation finns otaliga rapporter om .
Blixten värst utsatt Avdelningen strävar därför mot ett bättre anställningsförhållande för blixten . De höga krav på effektivitet tillsammans med
rederiernas omättliga vinstbegär innebär att skyddet ofta åsidosättes när arbets ledningen inte klarar av att uppfylla de på sig högt ställda kraven . Det händer då att mindre kunniga arbetsledare åsidosätter skyddsverksamheten och blixten blir of tast de som drabbas hårdast av denna okunnighet - detta trots att arbetar skyddslagen föreskriver att arbetsgivaren skall leda skyddsverksamheten .
Det har nu visat sig att skyddskommit ten ej har varit mäktig att gripa in i dessa förhållanden utan vår avdelning .
Rörlig organisation Eftersom man motverkar vårt inträde i skyddskommitten krävs följande med an ledning av de brister jag gjort ett axplock ur: Om vi ska fortsätta vårt skyddsarbete, vilket hittills givit efter omständigheterna gott resultat (enl. G.H .K . : s skyddssta tistik) bör en mer rörlig skyddsorganisa tion byggas upp . Detta för att uppfylla de allt högre krav som ställs på oss .
Det G.H.K . och Transport diskuterar i
sin från arbetsplatsen i hamnen nu av
skärmade skyddskommitte saknar alltför ofta redogörelser för de i hamnen existe rande skyddsproblemen .
G .
Malmgren (skyddsombud)
SKYDDSOMBUD
Stora Väntrummet:
575 Eigil Bergqvist
Majnabbehamnen:
1641 Rune Björkman
1273
Helge Börjesson
Lundbyhamnen:
995 Gerhard Malmgren
947 Allan Johansson
Lindholmshamnen:
354 Bo Holmqvist
394 Ingemar Thorsson
616
Christer M i lefors
Sannegårdshamnen:
1206 Karl-Erik Axhov
1079 Reine Trygg
401 Lars Pålsson
STA:
1093 Viking Bengtsson
751 Kjel I Andersson
743
Elof Smedberg
792 Sven
Claesson
Tor-Line:
538 Stig Nygård
452 Göran Bryntesson
1142
Kjell Hedström
1565
Rolf Gunnarsson
1559
OlgerJohansson
Tor-Line (verkst):
Bo Jerrhagen
Scan-Freight:
453 Tommy Franklin
Trailer-Express:
556 Ragnar Book
Wilson-terminalen:
1580 Allan Kohlström
Hull-London terminalen:
1485 Rune Gustavsson
1480 Ake Norrby
Hull-London (suppl):
1466 Rune Sandström
Stena-terminal~n:
1600 Kurt Lundberg
AB
Godsemottagning:
Bengt Berglund
Sixten Karlsson
Roland
Wennström
Andreegatan:
03338
Thor Gleerup
7353 Bo Hallberg
3676 Urban Hedval I
02796 Jan Svensson
03863 Karsten Jensen
OM SKYDDSVERKSAMHETEN
Aldrig tidigare har väl debatten om arbets miljön , varit mer intensiv än under den senaste tiden, främst när det gäller can cerframkallande ämnen såsom vinylklorid och asbest m. Il. Und er en följd av år har arbetare offrats på lönsamhetens altare. Tro inte att det är slut med detta, det finns tusentals . farliga ämnen i arbets miljön , och åter tusentals arbetare kom mer att gå en för tidig död till mötes , och många känna oro för sin hälsa redan i unga år, även av andra orsaker än kemi ska ämnen. Detta fortsätter alltså, arbetares uttala de misstankar om farliga arbetsmiljöer beaktas inte, tillmäles intet värde, ty vi kan inte uppvisa forskningsresultat , som styrker våra påståenden, vi har bara våra misshandlade kroppar och våra offrade kamrater att visa upp .
Det är forskningsresultaten som till mäles tilltro , och det är arbetsgivaren som äger forskningsindustrin .
Det är lönsamt för arbetsgivarna att forska fram nya ämnen och maskiner, som kan öka försäljningsvolymen , om dessa ämnen eller maskiner är miljöfarliga , är det arbetarnas sak att bevisa. Sådan är lagen .. . Förgiftningar , utslitna ryggar , sönder skakade njurar är enligt denna lag inte bevis på att felet I igger på arbetsmiljön. Som sagt , de som styr arbetsmiljön,
slipper ifrån bevisbördan .
Med vilka medel skall vi ändra på detta? Precis så som arbetare gjort i al la tider , genom att aktivt kämpa inom sina orga nisationer, mot förtryck och orättvisor och ... dålig arbetsmiljö. Hamnarbetarförbundet är hamnarbeta res vapen för en bättre arbetsmiljö, men det krävs att: ALLA MEDLEMMAR GöR EN AKTIV INSATS . Med de erfarenheter som vi och andra arbetargrupper har skall vi gemensamt framtvinga en nödvändig ändring .
Al la former av aktivt skyddsarbete Qer oss erfarenheter, som är nödvändighet för vår säkerhet.
T. ex.
när ett skyddsombud ingriper ocn stoppar ett som han bedömer farligt
arbetsmoment , eller när en arbetskamrat gör sitt valda ombud uppmärksam på en olycksfallsrisk, eller när en truckförare vägrar att köra en
undermålig truck, eller ett aktivt skyddsarbete med sche malagda skyddsrunder och sammanträ den , som t. ex. på Hull-London termina len. Alla vägar måste användas för att göra skyddsarbetet effektivt , och för att skaffa
oss erfarenhet .
TILL SIST: ETT AKTIVT SKYDDSARBETE ÄR VAR BÄSTA LIVFöRSÄKRING.
Ake Norrby
MEDLEMSSTATISTIK
FöR AVDELNING 4
996
908
826 I
809
704
562 ~1
551 ~
532~
502~
1/4 1/7 1/10 · 1/1 1/4
1972 1973
I
1 /10 1/1 1/4 1/7 1 /10
1974
DISTRIKTS
NYHETER
Distriktet har avhållit årsmöte i Jönköping
den 11 /1 -75. Mötet hade samlat ett stort antal med lemmar från berörda hamnar .
Till styrelse för 1975 valdes :
ordf: Lennart Jonsson , Stockholm vice ordf: Holger Westman , Helsingborg sekr: Gustav Magnusson, Oxelösund vice sekr: Arne Svensson , Karlshamn kassör: Karl-Axel Kandevik, Göteborg styrelsesuppl: Kurt Svensson, Karlshamn, Christer Milefors , Göteborg , Inge Borg, Sölvesborg revisorer: Kurt Andersson, Göteborg , Bo Lundgren , Göteborg, Viking Bengtsson , Göteborg
Mötet beslutade att behålla samma avgift som föregående år. De inlämnade avtalsförslagen och de kommande förhandlingarna upptogs till diskussion och man fick på det sättet bra belyst de olika problemen i hamnarna , vilket är värdefullt vid kommande för
handlingar. Tillsättandet av en förtroendeman för ost- och sydkustens hamnar var uppe för diskussio .n. Mötet enades om att Karls hamn har det geografiskt bästa läget vad gäller placering av förtroendemannen samt att tjänsten skall utannonseras i tid ningen Hamnarbetaren. Cirkulär skall utgå till varje avdelning som är berörd gällande insändande av namnförslag på förtroende man . Cirkulären skall tillställas förbunds stvrelsen som en rekommendation . Arbetarskyddet blev som vanligt en stor debattfråga. De informationer som läm nas från de olika hamnarna om hur arbe tarskyddet fungerar är skrämmande , sämst är det som vanligt i Hälsingborg . Beslutades att påtala missförhållandena för förbundsstyrelsen för åtgärd.
Ovanstående är några axplock ur ett mycket debattrikt och ur alla synpunkter
värdefullt distriktsmöte .
Karl-Axel Kandevik
Innehåller varan GIFT?
,Förr slog man upp det . i en skrift. Men sen
en tid tillbaka, är det enklare att bara
smaka!
