Filens innehåll
POSTIIDNING
Årgång 19 • Sv Hamnarbetarförbundets medlemsorgan • Nr 5 • 1991
Till Fjärran Östern:
FÖRGIFTAD FLIS
I full skyddsutrustning
inledde den 18 oktober
hamnarbetarna i Piteå
lastningen av den för
giftade flisen vid ASSI.
100 000 kubikmeter
giftbesprutad flis skep
pas iväg med Sorest
$_overeign till Fjärran
Ostern. Destination
okänd.
Den förgiftade flisen
kom hösten 1990 från
Chile. ·
För företag, miljö
vårdsmyndigheter och
yrkesinspektionen har
flisberget på Harahol
men vid ASSI utgjort
ett besvärligt dilem
ma.
Nu är giftflisen på
vä~ ut ur Sverige till ett
okånt utomeuropeiskt
land. Köpare är Björn
Byrfors i Glemminge
bro. - Se sid. 9- Flisberget på Haraholmen, som besprutats med det giftiga ämnet pentaklorfenol.
Oro i
Åhus
Stuveribolaget har, efter om
gångar av korttidspermitterin
gar, för avsikt att avskeda 50 %
av den ordinarie hamnarbetar
kåren, 7 man.
Här lastas en 40 fots container med 26 ton Absolut Vodka med destination Bremerhafen
för omlastning.
Hamnen bolagiseras och upp
delas i två olika bolag. Det ena
blir ett driftbolag ägt av kom
munen tillsammans med andra
intressenter. Stuveribolaget
och andra företag verksamma i
hamnen är troliga del~are.
- Se sid. 5 -
--
Ger cJieselavgaser
lungcancer?
Får hamnarbetare lungcancer av di
eselavgaser? Ja, kanske eller för
modligen. Det är de slutsatser man
kan
dra av den undersökning man
gjort av lungcancer bland stuveriar
betarna vid
Umeå Universitet.
I slutet av 70-talet tillsattes en
grupp som skulle utreda sambandet
mellan cancer och dieselavgaserna.
På initiativ från hamnarbetarna gav
Arbetarskyddsstyrelsen en forskar
grupp vid Umeå Universitet i upp
drag att genomföra en epidemiolo
gisk undersökning av cancersjuklig
het och dödsorsaker bland stuveriar
betare.
Resultatet från den undersök
ningen visade
att andelen lungcan
cerfall
var större bland stuveriarbe
tarna än
bland svenska män i
allmänhet. Antalet lungcancerfall
bland
stuveriarbetare under perio
den 1961-1979
var 86 mot förvänta
de ca
51.
Mot bakgrund av resultaten från
den undersökningens samkörning med
Socialstyrelsens cancerregister
gav totalt 90 lungcancerfall 1961-
1982 fördelade på 20 hamnar.
I samband
med TYA-konferenser
under
oktober månad gav Anders
Emmelin, Umeå Universitet en myc
ket intressant redovisning
av under
sökningen. Tidigare
har delredovis
ningar skett och inom ett halvår kan
vi förvänta
oss en slutredovisning.
Undersökningen
planeras att fort
sätta genom
ytterligare uppföljning
av cancerfall inträffade efter 1982.
Det hade varit svårt
att samla samtli
ga i den grupp som blev tillsatt men
Svenska Hamnarbetarförbundets
representant
Gunnar Norberg hade
deltagit i samtliga sammanträden
och det visar
att förbundet tar detta
med
dieselavgaser och cancer all
varligt.
Vi hoppas att man i fortsatta un
dersökningar
skall kunna klarlägga
sambandet mellan cancer och
dieselavgaser.
1
(ij_ . 1111· Ansvarig utgivare: Carl-Axel Siölund
~ ... Nygatan 11, 891 33 ÖRNSKÖLDSVIK _... _ .. ,_
Produktion: CEWE-Förlaget 1991
S 0 Byströ~, Box 77, 890 10 Bjästa
Tel 0660-309 10. - ~
2
•
Internationellt
••
mo te
i Stockholm
Den 19 september stod Svenska Hamn
arbetarförbundet som värd för ett inter
nationellt fackligt hamnarbetarmöte.
Den internationella organisation som
vårt förbund tillhör - TU I Transport -
har olika yrkeskommissioner och det var
alltså "vår" kommission som träffades i
Stockholm.
Tredie världen drabbas
På mötet diskuterades olika problem som
hamnarbetare står inför världen över;
främst rationaliseringar i form av
container- och ro/ro-hantering som er
sätter
den gamla manuella och mankrä
vande styckegodshanteringen. I industri
länderna har vi förmodligen nu gått ige
nom den svåraste fasen i denna utveck
ling, men nu drabbar den alla andra tex
tredje världens länder och de f d socialis
tiska länderna i östra Europa. Innebör
den av att detta i form av svåra omställ
ningar vad gäller arbetstillgång och
yrkeskunskaper känner vi väl till.
Bristfällig information
Dessa konsekvenser behandlas i ett spe
ciellt FN-organ -en kommitte inom
ILO= FN:s arbetsmarknadsorganisation
- vilket har ett möte i början av nästa
år.
Förberedandet av detta möte var en
av de viktigaste frågor att diskutera på
mötet i Stockholm. Problemet med svå
righeten med och bristen på information
och samordning mellan de olika natio
nella fackförbunden var också föremål
för diskussion. Alla var överens om att
detta måste förbättras och fås att funge
ra i en tid då de stora företagen är multi
nationella och står över de nationella
gränserna.
Stort möte för "alla"
Därför skall "vår" kommission delta i
förberedandet av ett större internatio
nellt hamnarbetarmöte till vilket alla or
ganisationer inbjuds oavsett deras inter
nationella anknytning. Det finns idag tre
stora
internationaler som delvis konkur
rerar med varandra och genom dessa
oavhängiga hamnarbetarmöten görs
försök att överbrygga det problem som
den splittrade internationella fackliga rö
relsen utgör.
Utöver själva det traditionella mötes
förfarandet bjöds på lunch och rundtur
ombord på Silja Serenade och på sight
seeing i
Stockholm. Ett stort tack skall rik
tas
till de kamrater i avdelningen som
ställde upp och hjälpte till med att ge
nomföra ett av gästerna mycket uppskat
tat möte och omkringarrangemang.
BJÖRN
3
Flislasten i Piteå
till Fiärran Östern
-Av MÄRIT NILSSON -
Den förgiftade flisen vid
ASSI i Piteå är på väg från
Sverige. Den 18 oktober
inleddes lastningen av
Piteås hamnarbetare i
full skyddsutrustning.
100 000 kubikmeter pen
taklorfenolbesprutad flis
skickas i väg med samma
båt, Sorest Sovereign,
som hösten 1990 frakta
de chileflisen till Piteå.
I ett år har flisberget på Haraholmen
vid ASSI utgjort ett dilemma för före
tag, miljövårdsmyndigheter och yrkes
inspektionen.
Nu är flisen på väg ~ot
ett utomeuropeiskt land i Fjärran Os
tern som köparen Björn Byrfors, Glem
mingebro, säger.
Hoppas på förbränning
Fortfarande ligger delar av samma
besprutade flisberg vid kajerna hos
MoDo i Husum och Stora i Söderhamn.
Hos de två företagen hoppas man att
flisen skall kunna oskadliggöras i Sveri
ge genomförbränning i modern bio
bränsleanläggning där temperaturen
stiger till l 000° C.
Vid förbränning i så hög värme skall
dioxiner inte utvecklas . Det är just can
cerframkallande dioxiner som är den
stora faran med klorerade ämnen som
pentaklorfenol är.
Får Stora provelda?
Naturvårdsmyndigheterna i de tre lä
nen Norrbotten, Västerbotten och
Gävleborg har tillstyrkt proveldning
med flisen vid någon biobränslean
läggning av modern typ I Boden väg
rade personalen, i Umeå blev det en
våldsam publicitet och även i Sundsvall
har den lokala miljö- och hälsoskydds
nämnden sagt nej med hänsyn till den
allmänna opinionen.
4
Sorest Sovereign vid kaj för omlastning av den giftiga flisen med destination Fjärran
Östern .
Nu återstår att se om den lokala
miljö- och hälsoskyddsnämnden ger
Stora rätt att under ett dygn provelda
ett mindre parti vid bolagets biobräns
leanläggning i Ljusne.
- Vi
hoppas fortfarande kunna
bränna vårflishög på 30 000 kubikme
ter,
säger Inge Andersson, MoDo
Skog, då skulle flisen ge en viss nytta.
Inge Andersson menar också att det är
en etisk fråga. Det är bättre att flisen
tas tillvara i Sverige än fraktas till ett
land med mindre miljömedvetande
och mindre rigorösa bestämmelser.
Men blir det fortsatt stopp till och med
för proveldning i Sverige kan MoDo
och Stora tvingas följa ASSl:s exempel.
Lasterna besprutade
Ett sundhetsintyg var bifogat flislaster
na som förra hösten kom från Chile till
Husum, Söderhamn och Piteå. Vid
analysen i Piteå visade det sig att las
terna var besprutade med pentaklor
fenol mot mögel. Säkert inte lurendre
jeri utan mer exempel på kulturkrock,
tror Inge Andersson, man ser helt en
kelt inte så allvarligt på risken med ke
mikalier .
I
Husum hade några tusen kubikme
ter redan förbrukats när ASSI slog
la.~m men då blev det stopp.
Andå är miljöexperter inte övertyga -
de om att vidare användning skulle ut
göra någon miljöfara. Men av konkur
rensskäl vill bolagen naturligtvis inte
använda den förgiftade flisen - den
negativa publiciteten skulle kunna bli
alltför kännbar.
Kräver ansiktsmask
Pentaklorfenol är förbjudet i Sverige
sedan 1978. Lastningen i
Piteå regle
rades därför av Yrkesinspektionen
som
kräver ansiktsmask med frisklufts
tillförsel
för hamnarbetarna.
Den besprutade flisen får också ett
rättsligt efterspel. Det handlar om sto
ra
pengar och de tre bolagen driver
ärendet gentemot den finske säljaren.
Till Fiärran Östern
Var flisen från ASSI hamnar vill Björn
Byrfo r
s, internationell trader med
bland annat skogsråvara, inte närma
re uppge. Bara att det är ti)J ett utom
europeiskt land i Fjärran Ostern och
att köparen fått alla fakta om flisen .
- Vi
hoppas bara den inte kommer
tillbaka en andra omgång i mindre
partier och 'ft våra medlemmar även
då ovetande skall hantera giftig last ut
an skyddsutrustning,
säger Karl-Axel
Sjölund,
Hamnarbetarnas ordföran
de.
l
Åhus Absolut är ett känt be
grepp i omvärlden.
Åhus hamn, en mysig liten
handels- och småbåtshamn
i östra delen av Skåne. Belä
gen vid Hanöbukten med si
na milsånga sandstränder.
Hamnens utveckling
Som Åhusbo sedan 193'6 har man kun
nat följa alla förändringar inom hamn
verksamheten. Under 40- och 50-ta
len hade de flesta Åhusbor sin inkomt
just i
hamnen, bortemot 700-800 man.
•Hamnarbetarkåren bestod av 50 ordi
narie samt 20-30 extringar att tillgå.
Konjunkturen på sjöfarten har varit
mycket
varierande under alla dessa år.
lönesättning
Allt arbete vid stuveriet i hamnen har
vari baserat på rent accord på de olika
varuslagen från början. Timlönen på
accordsatta varuslag kunde variera
oerhört, på 70-talet kunde man kom-
En container med Absolut Vodka lyfter från hamnplanen.
Oro i Åhus
7 man bort
Gösta framför stuverits verkstad har varit med i Hamnarbetarefirebundet sedan
7975.
ma upp i 35 kg/tim på pak virke medan
tackjärn gav 13 kr/tim.
1974-1977
hade vi månadslön + ac
cordkompensation
1977-1985 ren månadslön
1985-1991 m~nadslön med fast pre
mie.
Orosmoln över Stuveriet
(Det lutar åt två bolag i Åhus hamn)
Efter några omgångar av korttidsper-
.
mitteringar vid nedgångar i hamntra
fiken, med ökad håltid som följd, har
stuveribolaget för avsikt att avskeda
50 % av den ordinarie hamnarbetar
kåren. Det innebär 7 man. Anledning
en till denna drastiska åtgärd, står
kanske i den nya indelningen i hamn
och stuveriverksamheten. En bolagise
ring av verksamheten inom hamn- och
stuverisidan. Hamnstyrelsen bolagise
rad uppdelad på två olika bolag. Hela
anläggningen blir helägd av kommu
nen. Det andra ett driftbolag, ägt av
kommunen tillsammans med olika in
tressenter.
Stuveribolaget är en tänk
bar intressent jämte andra verksamma
företag i hamnen .
Till sist -hur man skall kunna driva
ett serviceföretag p-0 7 man återstår
att se.
GÖSTA
Avd. 9 Åhus
En bild från inloppet fil/Åhus hamn med den nyanlagda kaien om Anders tittar ut ur bobcaten . Lossning av 7 050 ton lös gödning 500 meter. från Skanli/1-Kalmar.
5
I u-ländernas kaotiska verklighet i
När en förändring genom
förs går det alltid ut över
nåjlot. Av det skälet är det
svart att peka ut ett utveck
lingsproiekt, som har haft
enbart posi 1tiva effekter,
och det gäller i såväl u- som
i-land. En bedömning av att
ett proiekt har varit lyckat
innebär alltså inte att det
är utan fel eller brister. I u
världens kaotiska verklig
het finns helt enkelt inga
perfekta proiekt.
Med vetskap om detta är det ändå vik
tigt
att försöka bedöma resultaten av
biståndsverksamheten för att dra lär
domar för framtiden, och SIDA lägger
ned mycket tid och resurser på detta.
met ska bli framgångsrikt krävs ekono
miska reformer som lägger grunden
till marknadsekonomi.
Botswana 145 km (±0)
Det svenska stödet går främst till un
dervisning,
vattenförsörjning och dist
riktsutveckling.
En utvärdering av vat
tenprogrammet visar att det har gett
avsett resultat. Ett stort antal byar har
fått tillgång till rent vatten, och kvinnor
och barn har gynnats särskilt. Vatten
anläggningarna fungerar bra. Drifts
avbrott förekommer sällan och even
tuella fel åtgärdas inom rimlig tid.
Etiopien 130 mkr (+30)
Nästan hälften av det svenska stödet
gick förra året till utbildningssektorn .
7
500 primärskolor har byggts sedan
stödet inleddes. Programmet har varit
framgångsrikt vad gäller nyprodukti
on, men underhållet har tills helt nyli gen släpat hem.
Sverige har också stött tillkomsten av
ett nytt skolbokstryckeri, tack vare vil
ket vart tredje etiopikt skolbarn nu ha r
tillgång till en skolbok. En utvärdering
nyligen gav tryckeriet mycket högt be
tyg.
Under 1980-talet har cirka 500 SIDA
projekt utvärderats . Bedömningen
görs utifrån fyra principiella utgångs
punkter. Var insatsen den "rätta" i för
hållande till behoven? Har projektet
nått sina mål? Var kostnad ena rimliga?
Och leder projektet till varaktiga för- Guinea-Bissau 95 mkr (±0)
bättringar? .. . . . ·:· . . Det svenskstödda programmet för
~et senaste ar inte ~1~st v1kt~gt. B.1- landsbygdsutveckling har generellt
standets y~ersta syfteoar I~ att bidra till ·•.;sett varit framgångsrikt. Uppsatta må l
en utveckling, som gar pa egna ben. har nåtts eller överträffats. Bl a har
Bist~nd.:t sk?. i de~. ~eningen helst gö- jordbruksproduktionen fördubblats .
ra sig s1a lvt ~verflo_d1gt . . Ett svenskstött fiskeprojekt har haft
Om ett .Pro1ekt bli~ ly~k~t eller e1 be- stor betydelse för de fiskare som om
ror dock inte baraya b1stan?et. En ~ad fattas av det och lett till ökad tillgång
andra faktorer inverkar, int~ minst på fisk i landet. Men de kommersiella
r;i?ttagarlc;ind
0ets egen 0utvec.klingspo- delarna av projektet har inte burit sig,
lit1k och ~tllgangen pa utbildad ar- visar en utvädering från 1989.
betskraft, infrastruktur mm.
I verksamhetsberättelsen för 1990/91
redovisar SIDA utförligt resultat av be- Kape Verde 80mkr(+5)
ståndet anslag för anslag. Här presen- Varubistånd, dvs valuta för att betala
teras i korthet några resultat av bistån- import, utgör närmare 90 procent av
det till Sveriges 19 programländer. landramen för Kap Verde. Vid en ut-
AFRIKA
Angola 220 mkr( + 20)
Stödet till fiskerisektorn har inte gett
väntat resultat. Industrifisket har gyn
nats, vilket har lett till att folkflertalet
inte har nåtts i den omfattning som
man hade planerat. För att program-
6
värdering 1989 konstaterades att va
rubiståndet sköts efter bästa förmåga
och kommer till god användning för
gemensamt överenskomna ändamål.
Utvärderarna påtalade vissa förse
ningar i inköpsprogrammet och bris
tande kompetens inom den statliga
upphandlingsorganisationen i Kap
Verde. Det
har lett till att SIDA beslutat
stödja utbildning i inköpsteknik och
engelska.
Kenya 135 mkr (±0)
Det svenskstödda markvårdsprogram
met fick ett gott betyg, då det utvärde
rades 1988. Ung. 800 000 småbruka
re, en fjärdedel av landets småbruk,
har satsat på markvård på sina går
dar, men dubbelt så många till behö
ver göra det under de närmaste tio
åren. Vattenprogrammet har utveck
lats framgångsri~t, men en förtroen
dekris har uppstått mellan SIDA och
vattenministeriet, sedan korruption
uppdagats vid en revision.
Lesotho 35 mkr (±0)
Ett program för att minska jorderosio
nen och öka jordbruksproduktionen
har tagit längre tid än väntat att ge ~
nomföra. Orsaken därtill är bl a bris f
på personal och en inte tillräckligt an
passad teknik. högt folkligt deltagan
de gör också att man kan räkna med
resultat först på litet längre sikt.
Stödet till arbetsintensiva metoder
har lett till ökad sysselsättning på
landsbygden.
Mocambique 520 mkr ( + 45)
Kriget och Sydafrikas ekonomiska des
tabilisering har gjort det svårt att bedri
va effektivt bistånd. En utvärdering för
ra året av stödet till lantbrukssektorn via
det samnordiska projektet MONAP vi
sade att de stora investeringarna inte
hade gett förväntad ekonomisk avkast
ning.
MON AP har dock bidragit till att
förhindra ett totalt sammanbrott för
jordbruksproduktionen i
Mocambique.
Med svenskt stöd har ett skolboksför-
lag
byggts upp, och det svarar nu för: ~
produktion av samtliga läroböcker för
årskurs 1-7 i
primärskolan.
Genom ett framgångsrikt utbildnings
program inom telemyndigheten har
den inhemska specialutbildade perso
nalen femfaldigats, från
ca 150 till 750
personer. Därigenom har telemyndig
heten fått
bättre möjligheter att själv
ständigt driva sin verksamhet.
Namibia 120 mkr ( + 10)
Biståndet till ~amibia är så nytt att det
är för tidigt att säga något om resulta
ten. Det svenska stödet
går huvudsakli
gen till basutbildning för barn och vux
na samt transporter och kommunikatio
ner.
linns inga perfekta biståndsproiekt
Tanzania 615 { + 30)
Biståndet till Tanzania utformades uti
från en optimistisk syn på landets möj
ligheter att få till stånd en snabb ekono
misk
utveckling och modernisering. Så
blev
det inte och det har påverkat bi
ståndet. Stödet till hälsocentraler är ett
exempel på ett biståndsprogram som
inte
har nått sina syften, därför att sam
hället har utvecklats på ett annat sätt än
man trodde då programmet inleddes.
SIDA har dragit lärdom av problemen
i detta och andra program, och sedan
1986 sker en mer medveten anpassning
av biståndet till de ekonomiska re
formprogrammen .
Uganda 125 mkr { + 15)
Genom det svenskstödda programmet
ör vatten och hälsa har ca 600 000
människor fått bättre vattenförsörjning
och ett statligt
hälsovårdsprogram ba
serat på lokalsamhället utvecklats i syd
västra
Uganda.
Bra resultat har uppnåtts genom ut
bildning
av hälsoupplysare inom pro
grammen för vatten och hälsa samt
aidsbekämpning. Särskilt goda resultat
uppvisar
den SIDA-stödda utbildningen
av naturvetenskapslärare i hälsovård .
Zambia 285 mkr { + 25)
Av det totala svenska biståndet till Zam
bia går 34 procent till jordbruket, och
det har blivit grundligt utvärderat. Stö
det anses ha central betydelse för hela
jordbrukssektorn.
Ett delprogram för
bättre växtförädling har gett mycket till
fredsställande resultat. Nya högavkas
tiga majssorter har utvecklats, vilket
gjort
Zambia potentiellt självförsörjan
de när det gäller denna basföda.
Både måluppfyllelsen och kostnadsef
fektiviteten
anses vara hög inom det
svenskstödda hälsoprogrammet. Innan
programmet inleddes var bristen på lä
kemedel omfattande på landsbygden.
De lådor med läkemedel som distribue
ras
når nu de allra flesta av landets häl
socentraler. Kostnaden per person blir
ca fem kronor, om man räknar med att
70 procent av befolkningen på detta
sätt får tillgång till läkemedel.
Zimbabwe 250 mkr { + 30)
Det svenska stödet till undervisning, för
valtning,
transporter och hälsovård har
utvärderats. Allmänt kan sägas att
programmet har gett goda resultat, då
det gäller uppställda mål, relevans och
varaktighet. Det tioåriga
stödet till un
dervisning
har bidragit till att allt fler
barn genomgår primär- och sekundär
skoleutbildning.
I dag går 95 procent
av barnen i primärskola, jämfört med
50 procent vid självständigheten. Men
kvaliteten
på undervisningen behöver
höjas, framför allt på landsbygden.
Förvaltningsstödet har lett till en effek
tivisering
av den offentliga sektorn och
hälsostödet
har medverkat till att stora
framsteg gjorts
när det gäller att bygga
ut primärvården. Som ett resultat av ·
detta har barnadödligheten minskat
väsentligt.
ASIEN
Bangladesh
145 mkr (±0)
Stödet till Bangladesh koncentreras till
hälsovård, utbildning och landsbygd.
Ett svenskstött immuniseringsprogram
har gjort stora framsteg under det
gångna året. Det är enligt UNICEF det
mest kostnadseffektiva i Sydasien och 90
procent av alla barn har tillgång till ett
vaccinationsställe.
Ett SIDA-stött pro
gram för distribution av basläkemedel
har genomförts i långsammare takt än
beräknat, på grund av en utdragen be
slutsprocess
på bangladeshisk sida.
Distributionen
av basläkemedel har
uppvisat brister.
Indien 440 mkr { + 40)
Biståndet går främst till de sociala sekto
rerna och syftar till att förbättra levnads
förhållandena för landsbygdens fatti
gaste befolkning. Det svenskstödda vat
tenprogrammet i södra Rajasthan har
lett till att antalet fall av guineamask i
området har minskat från över 7 500
1985 till drygt l 000 i fjol. De tre svensk
stödda skogsprogrammen har varit fö
remål för grundliga utvärderingar av
internationell expertis. Betydande kvan
titativa resultat
har uppnåts, men kost
naderna har varit höga. Legala och an
dra problem, som lägger markägande,
traditioner i byarna, byornas medver
kan i
programmet mm kvarstår . I Bihar
fasas
det svenska stödet ut eftersom
dessa frågor inte har prioriterats tillräck
ligt starkt.
Laos 120 mkr { +10)
Två laotiska skogsföretag har byggts
upp med svenskt bistånd. En studie visar
att en socio-ekonomisk förändring på
gott och ont har inletts i byarna kring
skogsföretagen.
Ett tidi~are försörj
ningssystem
baserat på självhushållning
har brutits upp. Skogsföretagen erbru
erbjuder bättre hälsovård och utb.ild-
ning än provinsen som helhet. Kvin
norna har fått bättre tillgång till kon
tanter och deras arbetsbörda har min
skat. Men försörjningssituationen
har
försämrats i områdena där ohämmad
skogsavverkning har förekommit, och
i dessa byar har kvinnorna drabbats
särskilt hårt.
Sri Lanka 50 mkr { + 50)
I Sri Lanka finns Sveriges näst största bi
ståndsprojekt
genom tiderna, vatten
kraftverket Kotmale.
En norsk expert
grupp som utvärderat projektet konsta
terar att Kotmale är ett kraftverk av myc
ket hög standard. På grund av bl a for
cerad planering blev projektet dock
onödigt dyrt. De omkring 20 000 fattig
bönder, som tvingats flytta
då dammen
och kraftverket byggdes, har i de flesta
fall fått det sämre. Som ett resultat av ut
värderingen
förbereder SIDA nu insat
ser för
att ge dem bättre social service ,
vattenförsörjning och
vägnät.
Vietnam 325 mkr (±0)
Biståndet till Vietnam koncentreras till
hälsosektorn. Över 4 000 personer in
om hälsovården har fått fortbildning se
dan 1986, vilket har medfört tydliga för
bättringar 9v diagnos och behandlings
metoder.
Over 175 hälsokliniker har
försetts med basutrustning och läkeme
del. En översyn 1988 visade på i stort
sett positiva
resultat.
De stora investeringarna i pappers
bruket i Baibang har inte gett det resul
tat man kunde vänta sig när det gäller
volymen
producerat papper. Men pro
jektet
har gett en rad varaktiga effekter
såsom kompetens
att bedriva avance
rad industriell verksamhet, processkun
nande och upphandlingsvana. Inom
Skogsprojektet planteras nu tre gånger
så många träd som bruket i Baibang an
vänder.
LATINAMERIKA
Nicaragua 31 mkr { + 30)_
Det största stödet har gått till gruvnä
ringen. Det har skapat goda förutsätt
ningar för en uthållig mineralproduk
tion. Men kunskapsöverföringen inom
programmet har mött vissa problem.
Stödet
till jordbrukskooperationen har
bidragit till att minska nedgången inom
jordbruket,
. enligt en utvärdering som
gjordes 1989( Programmet
har nått den
avsedda målgruppen - små- och me
delstora
bönder i krigsområdet. Tack
vare
programmet har bondefamiljerna
fått
möjlighet att stanna kvar.
7
STOCKHOLMS
HAMNARBETAREFACKFÖRENING
MED
SEK'I'IONER
Avd. I
Svenska Hamnarbetarförbundet
Avdelning 40 Lunde
ordförande Bertil Öhlund
Strandgatan 14
872 00 KRAMFORS
Kamrater!
~tockholm den 7 / l 0 1991
Svenska Hamnarbetarförbundet s styrelse har från avdelning 40 Lunde erhål
lit två brev , båda daterade den l oktober 1991. Båda dessa brev kom till
förbundskontoret i Örnsköldsvik den 4 oktober och behandlade s på för
bundsstyrelsens möte i Stockholm sanuna dag.
Med anledning av förbuncicts cirkulär 13, 14 och 15 1991 rorande den mot
sovjetiska far tyg varslade blockaden, begär avdelningen svar på några
frågor.
Initiativet till blockaden kom från avdelning 4 Göteborg genom dess ord
förande Hans Kindgren;ett initiativ som hela avdelningsstyrelsen ställde
sig bakom.
Förtroendeman K-A Sjöl und på förbundskontoret använde sig av till buds
stående konununikationsmöj ligheter, och innan vars let lades och cirkulä
ret skickades ut,had e kontakt fåtts med nio av elva möjliga förbunds
styre lseledamöter. Samt liga var för den föreslagna åtgärden. Två leda
möter i förbundsstyrelsen gick inte att få tag i åå de befann sig på
semester resor.
Bedömningen av "denn a världsomspännande politiska fråga" från för bunds-
styrelseledamöternas sida ger sig sjä lvt genom blockadbeslutet och kräver
därför ingen ytterligare konunentar.
Med kamratliga hälsningar
SVENSKA HAMNARBETARFÖRBUNDET
förbundssty1·~lsen
~·~\ Björn A Borg
sekreterare
. ..te den 25 aug -91 t.eslutades
talande ~ följande ut
fackf 0'_,ungsno Vid • ot lönepåslag • et -91 utan nag .. tJunds- 8 rofulad er av ar därför att for . nu gått snart . 40 umde kräver l)et har Avdelnillf. för våra roedl""'""".' ärd i ärendet. ..r vidtar atg t v ad d~ go styi:elsetl . H~ta transP"r . at.t. ).JlVo--• l)et duger eJ
8
Skrivelser
•
I
faksimil
(avbildning av original)
P.s
Att båda .. 8krive1 nästa m~- 8enia l'Ubl. -___,,- av Han.,,,,. ~seras i betaren
Svenska Hamnarbetarlörbundet ang. den Nicklassonska utredningen:
Spelreglerna på
arbetsmarknaden
Med bemyndigande av re
geringen tillsatte arbets
marknadsminister Mona
Sahlin förre förbundsordfö
randen Lars-Erik Nicklasson
'
att göra en översyn av och
lägga förslag till föränd
ringar av spelreglerna på
arbetsmarknaden.
Denna utredning har bl a utmynnat i ett för slag om att väsentligt höja böterna vid olovliga strejker från 200 kronor till norma tivt 2 000 kronor i 1991 års penningvärde. I
vissa försvårande fall skall dessa böter kun na höjas väsentligt. Svenska Hamnarbetarförbundet kräver ett bibehållande av 200-kronorsnivån. Sk "vilda strejker" är alltid tecken på grava missförhållanden på en arbetsplats! Ingen går ut i en sådan konflikt utan mycket väl grundade skäl. Otillåtna konflik ter bör lösas med andra medel än höjda strejkböter.
Dessutom
ärdeten myt, odlad av SAF och deras propagandaorganisationer, att de olovliga strejkerna skulle ökat i Sverige el
ler att antalet konfliktdagar skulle vara speciellt omfattande i ett internationellt
perspektiv. Arbetsgivaren har å sin sida möjligheter att vidta ett antal åtgärder med effekter vida överstigande de vid "vil da " strejker tex genom att lägga ner verk samheten, flytta den, säga upp folk etc.
Uppmaning till medverkan!
Våldsskildringsrådet på utbildningsdepartementet
går ut med en uppmaning till allmänheten: hiälp oss
att hitta de dataspel där judar '-asas och kvinnor
våldtas. I utländsk press har det förekommit uppgif
ter om att sådana spel kommer från bl a Sverige.
Våldsskildringsrådet tillsattes genom ett riksdagsbeslut våren 1990. Rådets uppgift är att bl a beskriva utbudet av våldsskildringar i rörliga bilder och att till regeringen föreslå de åtgärder som kan vara motiverade. Rådet har nyligen gett ut en rapport om dataspelsmarknaden . Där omnämns de nya våldsspelen. Men de antas ha sitt
ursprung i Tyskland.
I nternationellt har spelen om judar väckt stor uppmärksamhet. Simon Wiesent halcentret i Los Angeles har utfäst en belöning på 25 000 dollar till den som kan av slöja ursprunget. Samtidigt har Wiesenthal själv uttalat att vissa spår leder till Sve rige . Ordföranden i våldsskildringsrådet -riksdagsledamoten (s) Ulla Pettersson - säger i en kommentar att rådet bedömt det som angeläget att just nu gå ut med en sådan här uppmaning till allmänheten eftersom det också börjat komma uppgifter
om en växande främlingsfientlighet hos den unga generationen . Hon syftar på de undersökningar invandrarforskarna Charles Westin och Anders Lange nyligen gjort vid Centrum för invandringsforskning i Stockholm. När det gäller sexuella övergrepp på kvinnor har det länge i debatten funnits
uppgifter om att sådana förekommer (datorspel. Ulla Pettersson betonar att den svenska lagstiftningen på området är alldeles
kla r: brottsbalkens regler om "olaga våldsskildring" gäller även för dataspel! Hon erinrar också om att landets censurorgan -Statens Biografbyrå - sedan den l ja nuari 1991 har en regional organisation . Allmänheten -som träffar på sådana här spel -kan alltså vända sig också dit.
Våldsskildringsrådet
Svartmangatan 9 111 29 Stockholm
Tel 08-763 30 13 eller 08-763 30 21
.. '
Den föreslagna riksmedlarens rätt att skjuta upp en varslad stridsåtgärd i upp till sju dagar fyller ingen konstruktiv funktion. Nuvarande varsel regler om sju dagar räc
ker gott och väl till för syftemålet - att ge parterna rådrum och möjlighet att komma
överens innan stridsåtgärden verkställdes. En möjlighet till att varseltiden kan utsträc
kas kan innebära att varsel läggs "för sä
kerhets skull".
Det föreslagna ekonomiska rådet med
uppgift att fastställa det ekonomiska ut
rymmet för avtalen har inget berättigande . De förhandlande parterna är väl medvet na om vilka ekonomiska spelutrymmen som finns och vi har farhågor för att det ekonomiska rådets förutsägelser kommer att bli självuppfyllda profetior och norme rande för avtalsuppgörelserna . Svenska Hamnarbetarförbundet uppma nar reger ingen att inte böja sig för SAF:s propåer.
- Höj ej skadeståndet vid olovlig strejk!
- Nej till möjligheterna att ut sträcka varseltiden!
- Stoppa inrättandet av ett eko nomiskt råd!
KARL-AXEL SJÖLUND
Lennart Sandgren
ersätter
Bertil Rehnberg
På Bertil Rehnbergs begäran har regering
en i dag entledigat honom från uppdraget som ordförande i den av regeringen tillsat ta särskilda förhandlingsgruppen, som se dan den l mars 1990 följt förhandlingarna om nya avtal på arbetsmarknaden. För handlingsgruppen fick den 27 juni i år för längt uppdrag till den 31 mars 1993.
Rehnberg ersätts from den l oktober 1991 av landshövdingen i Stockholm , Len nart Sandgren, som också är ordförande i
statens förlikningsmannaexpedition .
I en kommentar till sitt beslut att lämna förhandlingsgruppen säger Bertil Rehn berg :
- Då förhandlingsgruppen våren 1990 påbörjade sitt arbete, räknade vi inte med att uppdraget skulle bli långvarigt. Av flera skäl har emellertid uppgiften dragit ut på ti den. Arbetet kommer inte att avslutas förr än vid avtalsperiodens utgång under första kvartalet 1993. Det är nu en lämplig tid p~nkt för en yngre person att ta över.
9
Ökad verksamhet i Härnösand
En positiv nyhet inträffade i Härnö
sands Hamn den 30/9 1991.
Ett
fartyg lastat med sågade trävaror
från Umba Kolahalvön lossades i Här
nösand och det är ett välkommet till
skott på arbetstillfällen för våra med
lemmar i avd. 40, Lunde.
Fartyget
var lastat med 6 000 m3 så
gat virke, 3 800 m3 skulle lossas i Här
nösand och resten skulle vidare till
Oskarshamn. Det är andra lasten som
kommer från Kolahalvön till Sverige.
Den första gick
till Piteå.
Härnösands Hamn var tidigare en
hamn med rätt så stor verksamhet,
men i
takt med strukturomvandlingen
inom industrin har verksamheten min
skat
väsentl i gt. Man hade tidigare
sågverk och boardfabrik som skeppa
de ut över hamnen, men dessa lades
ned och sedan kom GLC -senare
Hagraf. De importerade grafit över
BOKRECENSION EN
I början av året skrev Keith Hemland en ar tikel i Hamnarbetaren om de fantastiskt bil liga kvalitetsböcker som finns i serien "En Bok för Alla", utgiven av litteraturfrämjan det. Keith föreslog då också att denna tid ning skulle kunna ha en litteraturspalt med recensioner och liknande. Detta är en all deles utmärkt ide - det kulturella bör ingå som en naturlig, och vitaliserande, del av det fackliga -och här följer ett recensions försök i Keiths anda. Boken jag läst heter "Johnny var en ung soldat" skriven av Dalton Trumbo. Dalton Trumbo, som föddes 1905 och avled 1976, var främstfilmförfattare och har skrivit ma nus till kända filmer som Spartacus, Exo
dus, Viddernas man och Papillon. Hans liv och hans verk präglades av ett starkt soci alt patos vilket denna starkt pacifistiska ro man är ett exempel på. Hans ställningsta-
10
gande för de svaga i samhället, de utslag na och utanförstående, innebar att han till sammans med andra radikala filmförfatta re blev svartlistad i Hollywood under McCarthy-tiden. Detta gjorde att han mel lan 1947 och 1960 levde i slälvvald exil i
Mexico, men fortsatte att skriva filmma nuskript under pseudonym bl a till flera mycket fram~ån~srika filmer. "Johnny var en ung soldat" skrevs under 1938 och gavs ut första gången 1939. Bo
ken är innehållsmässigt på ytan mycket en kel, utspelandes i ett sjukhusrum någon stans. I detta rum befinner sig John ny. Man får ömsom ta del av hans tankar om och
minnen
av barn- och ungdomstiden i en amerikansk småstad och ömsom hans nu varande situation. Aldrig har jag läst en skildring som så i en persons öde kunnat beskriva krigets fasor och innebörd för den
hamnen. Numera är även denna in
dustri
avvecklad och det betyder att
verksamheten för vår del är nästan
obefintlig. Därför är det positivt när
det dyker upp andra verksamheter,
somt ex import av trä och andra varu
slag som kan påverka arbetstillgång
en positivt för våra medlemmar.
Vi
hoppas att det skall fortsätta med
ökad verksamhet i Härnösand.
KARL-AXEL
som deltar och drabbas. Samtidigt som bo ken är mycket välskriven och spännande, skapar den en olustkänsla genom sin obarmhärtighet och kompromisslöshe1
som gör att den kan vara svår att läsa. Var je gång jag tog upp boken för att fortsättc läsandet kände jag stor iver att komma vi· dare, men också en klump i magen. Inger som läser den kan undgå att beröras od för alla som har makt att starta krig bordE den vara obligatorisk läsning.
Intressanta är också författarens egne förord skrivna 1959 och 1970 då ytterliga re krig lemlästat (främst) unga människor Redogörelsen för vilka krafter som vid vissc tillfällen försökt göra boken och dess för fattare till redskap för sina egna, högst su spekta syften, är erfarenheter som inte ba ra författaren kan dra lärdom av, utan ock
så du och jag. Under en till synes redbm täckmantel döljs ibland de grumligaste syf. ten.
BJÖRN A. BORG
• SO år / 60år Ki.~11 Ekström Erik Risberg
MOLN DAL 11'.!gvar Nilsson HORTLAX
4 november TORE 22 december 15 november
) Kent Krall Syen Olof Pettersson
Harry Larsson
GÖTEBORG PITEÅ
7 november RAVLANDA 24 december
5 december
ErJk Hansson KurtWikman lv~r Holmgren FJARÅS BRANN FORS
21 november HUDIKSVALL 31 december 10 december
Rolf land ASKIM 65år 70år 30 november
Göran Axelsson Arne Andreasson Gottfrid Lundström STOCKHOLM HORTLAX ANGER ED 3 november 25 november
2 december
Bo Sandberg Curt Persson Thure Forsberg KYRKHULT HISINGS BACKA SUNDSVALL 6 november
26 november 11 december
Eilert Johansson Stig Pettersson
Gunnar Eriksson RONNEBY SUNDSVALL 27 november HISINGS BACKA 11 december
6 december
A~.ders Borg
~
SKAR HOLMEN H~rry Svensson
28 december GOTEBORG . 11 december ) Ingemar lindblom ALINGSÅS
/
K;~rl Axel Ek 29 december TORE
12 december
Kassakort
Skall vara förbundsexp., Örnsköldsvik tillhanda
senast ONSDAG, jämna veckor.
N!_ls Persson GOTEBORG 30 december
75år
Sune Green HALMSTAD 10 november
H~lger Svensson GOTEBORG 15 november
Helge Brännlund HALMSTAD 29 november
Axel Holmfrid RÅNEÅ
5 december
~~el Johansson VASTRA FRÖLUNDA 10 december
Lars Johansson HALMSTAD 16 december
SO år
Gösta Emanuelsson HALMSTAD 24 november
~~org Karlsson SODERTÄLJE 14 december
~~nnar Åhstedt SOLVESBORG 18 december
90år
Erik Johansson GNESTA
26 december
SAS sänker lönen
och försämrar villkoren
Här kommer ett litet inlägg
från avd 10 Landvetter flyg
plats utanför Göteborg.
Här är vi ca 120 lastningsmän och 3
tjejer .
30 stycken av oss är medlemmar
i Svenska Hamnarbetarförbundet.
Vi jobbar med lastning och lossning
av bagage, post och frakt, nästan helt
utan hjälp av maskiner, så vi känner
oss som stuvare -kanske mer än de
flesta som jobbar i hamnarna gör?
Vi arbetar för SAS, ett företag som för
bara några år sedan var "bäst". I dag
vet vi alla att "vi" inte är så bra, bl a
på grund av en företagsledning med
Jan Carlzon i spetsen som satsar hårt
intenationellt i företag som ekonomiskt
går mycket dåligt, en del företag är
konkurshotade. Samma företagsled
ning har nu kommit på medicinen för
att rå på detta, genom sänkt lön, säm
re
arbetsvillkor, uppsägningar av ar
betskamrater. Detta medför att vi som
blir kvar blir påtvingade omänskliga
arbetsscheman. Företaget har be
stämt, att vi ska bli 20 % effektivare, så
ni förstår att arbetslusten har ökat
L.O. Svensson tar sig ur ett trångt lastrum.
"Masen" lossar DC-70-an. }
"markant" genom företagets "kraft
fyllda åtgärder" i denna krissituation.
Tyvärr
har vi missat företagets infor
mation om
hur många som får gå på
högre nivå, men det blir nog hårda
bud.
Trots detta trivs dock de flesta på sina
Ronald "Målarn" Andersson .
arbetsplatser på grund av att kamrot
skapetär så bra mellan oss som jobbar
här på Landvetter flygplats.
Hälsningar
AVD. 10
Larsson och Forsell kämpar för att få ut ett tungt kolli.
