Filens innehåll
POSTTIDNING
Årgång 19 • Sv Hamnarbetarförbundets medlemsorgan • Nr l • 1991
Dieselavgashotet
Dieselavgasernas farlighet blir
alltmer uppenbar. Undersök
ningar visar bl a att chaufförer
som arbetat i dieselfordon löper
9 gånger större risk att få blod-
' '
Åter igen har far hågorna besannats om dieselavgasernas farlighet. Under hösten har en undersökning på Huddinge sjukhus påvi sat en upp till 9 ggr hög re risk för chaufförer att få blodcancer. Detta kan direkt härledas till deras utsatthet för just diese lavgaser. Vidare har skogsarbetare förra året fått sin blodcancer klassad som arbetsska Aa, efter att ha inandats bensinavgaser med lå
ga halter kolvätet "ben sen". Detta kolväte fö rekommer även i diesel avgaser. Detta visar att vi är helt rätt ute, när vi försöker minska expo neringen för dieselav gaser och finna alterna tiv till dieseldriften.
+- FORTS . PÅ SISTA SIDAN
Combi-filter monterat på tug
master i Göteborgs hamn.
cancer än andra yrkesgrupper.
Lars-Åke Tylegård skriver här
om riskerna med dieseln och
om möiligheterna att i framti·
den ersätta den.
2
Hotet mot den fria förhandlingsrätten
Sällan har den fria förhandlingsrätten
varit så hotad som i år. Om inte samtliga
parter på arbetsmarknaden ansluter sig
till Rehnbergsgruppens förslag till sk
stabiliseringsavtal* finns hotet om en
tvångslag runt hörnet. I läsande stund
kanske
detta tom är en realitet.
Löneinflationsteorin, dvs teorin om att
det är lönerna som driver upp inflatio
nen, har blivit den helt förhärskande un
der senare år och detta passar visssa
skikt i
samhället som hand i handske. Ar
betsgivarnas motstånd mot löneökningar
ses inte längre som ett uttryck för en
kamp för högre vinster, utan som ett led i
bekämpandet av inflationen. Dessa ar
betsgivare, som annars alltid talar sig så
varma för att marknadskrafterna skall få
verka
fritt, ställer sig nu bakom Rehn
bergsgruppens förslag därför att det,
enligt SAF:s ordförande Ulf Laurin, "rå
der något av ekonomiskt undantagstill
stånd i Sverige". Ett fantastiskt påståen
de med tanke på de enorma vinster Lau
rin
och hans kollegor gjort under de se
naste tio åren.
Regeringen, först och främst, och riks
dagen har kunnat lämpa över ansvaret
för inflationen och landets ekonomiska
situation i
stort på löntagarna och deras
fackliga organisationer. Vart tog rege
ringens och riksdagens
ansvar för, och
makt över, penning- och finanspolitiken
vägen?
I själva verket har de höga lönekraven
varit enda sättet för de fackliga organi
sationerna att värna medlemmarnas re-
allöner mot den urholkning inflationen
inneburit. Den ekonomiska nedgång
som nu onekligen syns skylls helt på lö
neökningar framtvingade av oansvariga
fackliga förhandlare. I själva verket tor
de grunden för inflationen sökas i ett an
tal samverkande faktorer (där lönebild
ningen i.o. för sig finns med, men ej som
pådrivande} som avvecklandet av valu
taregleringen, skattereformen och dess
finansiering, devalveringar mm. Prishöj
ningarna har hela tiden kommit först och
lönekraven och -ökningar efteråt.
Om regering och riksdag driver en fi
nanspolitik som håller nere inflationen
och sätter lite tumskruvar på de alltmer
lössläppta marknadskrafterna, tar säkert
de fackliga organisationerna sitt ansvar
och
ställer rimliga lönekrav; rimliga så
väl för medlemmarnas som för landets
ekonomi. En fackförening/förbund byggs
upp och utgörs av medlemmarna och
det måste vara deras väl och ve som är
organisationens primära ansvar, men
självklart tar en seriös facklig organisa
tion hänsyn till situationen i samhället i
stort. Låt
oss därför slå vakt om den fria för
handling srätten !
BJÖRN
* För innevarande år skulle Rehnbergs
gruppens förslag innebära ett lönepå
slag om ca 200 kr per månad från juli
månad för de grupper som tjänat under
170 000 per år.
Produktion: CEWE-Förlaget 1991
S 0 Byström, Box 77, 890 10 Bjästa
Tel 0660-309 10. -
''Århundradets
skattereform''
Fan tro't, som Rellingen
sa.
När man nu kan böria se
effekterna av den stora
skatteomläggningen
för en omläggning av
skatten är det eftersom
den ska totalfinansieras
av indirekta skatter istäl
let - finner man genast
att den som tiänar på det
här tillhör i alla fall inte
oss som har ett vanligt ar
bete, och har en lön som
inte ens når upp till de
180 000:- som utgör bryt
punkten.
Månadslönen för en hamnarbetare in
kl ackordskompensation är ganska
exakt 13 300:-/månad = 159 600:-/år.
Det innebär en skattelättnad med
970:-/månad .
Man ska observera när man jämför
de olika skattetabellerna, att i -90 års
skatt finns ett tvångssparande inräk-
nat, vilket alltså utgjorde ca 200:-/
månad. De pengarna måste tas bort
när man räknar ut effekten, vilket allt
så är gjort i ovanstående exempel.
Låt oss med hjälp av lite siffror visa
hur det kan slå för en enskild hamnar
betare.
Om vi utgår ifrån att mannen ifråga
är frånskild och betalar underhåll till
ett barn, bor i en 2-rumslägenhet på
ca 50 m2 och inte ens har någon bil,
blir
hans förlust på /1 reformen" 17 6:-/
månad eller 2 112:-/år . Skattelättna
den blev alltså 970:-/månad, vilket ju i
och för sig låter bra, ända tills man
börjar titta på de utökade kostnader
na för att täcka reformen .
Hyran stiger med 500: -/månad. Un
derhållsbidraget höjs med 80:-/må
nad . Samtidigt har man tagit bort av
dragsrätten på 3 000:-/år, vilket höjer
månadskostnaden med 100:- . Må
nadskortet på spårvägen höjs med
25:-/månad. Skatt på lunchsubventio
nen ökar kostnaden för maten med
106:-/månad. Moms på el och telefon
35:-/månad . Räknar man sedan opti
mistiskt
med en 3%-ig generell höjning
på allt annat som behövs för livets nöd
torft, blir det ytterligare 300:-/månad.
Totalt en höjning med l 146: - /månad.
Utöver detta har man också haft ma
ge att gå in och försämra sjukförsäk
ringssystemet,
höja taxorna på sjuk-
EKONOMISK KRIS
Förra året fördes en intensiv propaganda för att i år genomdriva löne
stopp (för alla kollektivanställda). Propagandan gick ut på att det var kris
i
ekonomin. Man ville få oss att tro att vi med alltför höga löner köpte alltför
mycket importerade varor och att de höga lönerna gjorde då svenska va
ror så dyra att de inte kunde säljas utomlands.
Men nu visar handelsbalansen för 1990 att Sverige exporterade varor för
mer än 17 000 miljoner kr mer än importen. Sverige måste vara det enda
landet i världshistorien med stort överskott i handelsbalansen och samti
digt kris i ekonomin.
Nej, "krisen" beror i stället på att mer kapital flyter ur landet än som
kommer in och de som påverkar det och alltså skapar "krisen" och kris
medvetandet är ju de som har möjligheter att snabbt flytta kapital: speku
lanter och stora kapitalägare. Deras inkomster borde begränsas.
LARS-ÅKE TYLEGÅRD, Avd 4
vården, och även lagt en högre kost
nad på tandvården, vilket givetvis slår
hårdast mot de lågavlönade.
Som grädde på moset kommer sedan
Rehnbergkommissionens förslag om
ett stabiliseringsavtal, vilket skulle in
nebära en höjning av lönen från den
1/7 -91 med 209: -/månad för den som
tjänar under 170 400:-/år. Med en
skatt på 30 % blir det 166:-kvar och
som synes är det fortfarande ett minus
för oss
hamnarbetare. Och för att vara
riktigt säkra på att vi vanliga arbetare
inte mer än nätt och jämnt håller näsan
över vattenytan, hotar finansminister
Allan Larsson, med att lagstifta mot
höjda löner, om nu någon facklig or
ganisation har den "dåliga" smaken
att gå in och säga nej till Rhenberg.
Därför inställer sig ju osökt frågan:
Vem eller vilka är de stora vinnarna?
Jo, givetvis finansministern själv, ihop
med andra ivriga förespråkare såsom
LO-ordföranden Stig Malm och SAF
direktören Ulf Laurin.
Det
är i deras inkomstklasser man
måste befinna sig för att kunna applå
dera "århundradets skattereform".
HANS KINDGREN
INSÄNDARE
Att vara
enögd
Blodbadet sprider sig heter det om händel serna i Baltikum med 14 döda i Vilniusope ration. Ökenstorm fortsätter planenligt, i det ena fallet har 14 människor fått offra livet vilket är att beklaga. Men när tusen och åter tu
sen män, kvinnor och barn mister livet i Irak, då talas det om planenliga operatio ner. Kan cynism nå djupare ned. Kriget i Persiska viken leds av världens mest skuldsatta nation USA, men utförs i
FN:s namn och Sveriges regering är delak tig i mördandet genom sitt ställningstagan de i FN.
Lydriket Sverige står under inflytande av USA-imperialismen, kriget gäller att skyd da USA och Englands oljeintressen i områ det o. ingenting annat.
GUNNAR NORBERG
3
Avtalskonferens
Fredagen den 7 decem
ber hölls Svenska Hamn
arbetarförbundets av
talskonferens inför av
talsrörelsen 1991 i Stock
holm. Det har förflutit
några år sedan förbun
det senast arrangerade
en avtalskonferens, var
för formerna denna
gång blev något av ett
prov.
Förbundets förtroendeman Karl-Axel
Sjölund
hälsade delegaterna, komna
från de flesta avdelningarna runt om i
landet, välkomna och avgav något av
en programförklaring inför den kom
mande avalsrörelsen. Han poängte
rade att nu då landets ekonomi går
mot en försämring försöker såväl rege
ring som närlingslivsrepresentanter
slå i
oss att det är Sveriges arbetare
som är skyldiga till denna nedgång . Vi
måste
dock kräva att de som i själva
verket
drivit utvecklingen i negativ rikt
ning
tar sitt ansvar. Arbetarna har ta
git sitt under hela 80-talet och nu mås
te vi
försöka försäkra oss om, åtmin
stone, bibehållna reallöner .
Avtalskrav till
Stuvareförbundet
Förbundsstyrelsen hade förberett kon
ferensen
och diskuterat fram förslag till
avtalskrav som lades inför delegater
na. Diskussionen blev livlig och olika
tilläggsförslag gicks noga igenom,
men man fann också förbundsstyrel
sens förslag i sig väl balanserat. Georg
Forsberg från Skellefteå poängterade
att även om förbundet ej tecknat cen
trala avtal så är det allmänt känt att vi
alltid varit pådrivande.
Följande avtalskrav kunde konferen
sen enas om att Hamnarbetarförbun
det skall ställa till Sveriges Stuvareför-
bund:
Avtalsperiod l år.
Löner 7 % höjning av månadslönen
(baserat på 11 533 kr = ca 800 kr). De
hamnar som i dag har en lägre må
nadslön än 11 533 kr förs upp till denna
nivå.
4
Från avtalskonferensen i Stockholm den 7 december 7990.
Bonus skall utgå på alla förfogande
timmar .
Omförhandling av lönerna sker om
inflation/prisindex överstiger 4 %.
Semester Införandet av förskottsse
mester.
Ökning av semesterlönen till
1~,2 % av semesterlönegrunden.
Overtid 100 % från start vardagar,
150 % på lördagar. 8 timmars garanti
lördagar, söndagar och helgdagar . 3
timmars
garanti vardagar (minsta ga
ranti) . Frivillig övertid.
Försäkringar Trygghetsförsäkring
för Fritidsskador (TFF) införs obligato
riskt i alla hamnar.
Övriga löner och lönetillägg
höjs med samma procenttal som må
nadslönen.
Arbetsmiliö Stuvareförbundet och
medlemsföretagen skall aktivt verka
för att eliminera avgasproblemen.
Vidtagna åtgärder . skall rapporteras
-
------
till Hamnarbetarförbundets represen
tant två gånger per år.
Balansera aktiviteten
Dessutom beslöt konferensen att för
bundet skall vidhålla det principiella
avståndstagandet från differientiera
de löner. Dessa avtalskrav kan byggas
på lokalt efter varje hamns förutsätt
ningar. Det gäller förförbu ndet att för
söka
balansera aktiviteten på central
och lokal nivå i avtalsrörelsen, något vi
inte alltid varit så lyckosamma med ti
digare. Ibland har den lokala nivån
helt fått dominera då vi tyckt oss ha
haft lättare att få till reella resultat ge
nom detta förfarande, men det har
samtidigt innebur it att vissa mindre av
delningar mer eller mindre lämnats i
sticket. För
att verkliqen ha en positiv inverkan på hela stuveriavtalet måste
vi också
agera synnerligen kraftfullt på
central nivå. ·
Varning för Chileflis
Eftersom det inte är så ofta delegater
från hela landet får tillfälle att träffas
på detta sätt togs tillfället i akt att spri
da information om andra aktuella
spörsmål. Henning Dahlberg från Pi
teå informerade om och varnade för att
flis importerat från Chile kan innehålla
det i Sverige och resten av Europa to-
talförbjudna ämnet pentaklorfenol.
Detta ämne sprutas i Chile på skogen,
ej
på flisen i sig, och är så giftigt att fli
sen inte får användas i massa- och
pappersindustrin. Alla avdelningar
i hamnar där Chileflis hanteras bör
därför vara synnerligen observanta
på detta och begära garantier eller
provtagning för att inte utsätta med
lemmarna för hälsorisker.
Lars-Erik
Karlsson från Oxelösund
framförde från de åtalade och dömda
i Tito Campanella målet {se separat ar
tikel) ett stort tack för Svenska Hamn
arbetarförbundets ställningstagande.
Vill ha konferensmaterial
i förväg
Konferensen avslutades med en utvär
dering varvid deltagarna uttryckte sin
stora tillfredsställelse med denna typ
av sammankomster, även om viss kritik
framkom för att material till konferen
sen inte skickats ut i förväg. Detta lova
de konferensens ordförande Keith Hemland skall förbättras till nästa
gång, varefter han avslutade med att
tacka för ett väl genomfört och konst
ruktivt möte.
BJÖRN
(som var sekreterare
på konferensen)
Hela avtalskonferensen samlad med för bundets förtroendeman Karl -Axel Sjölund i
mitten
av bilden.
Information
från
A-KASSAN
Ändrade belopp från
A-KASSAN
Den högsta dagpenningen från arbets löshetskassa, kontant arbetsmark nadsstöd och utbildningsbidrag höjs i januari 1991. Beloppen blir följande:
Högsta dagpenning från eak 543 kr
KAS 191 kr
Utbildn i ngsbidrag vid AMU 543 kr 325 kr 230 kr
De nya beloppen tillämpas from mån dag en den 7 januari 1991.
s
m/sTITO PANELLA
kommentarer till domen
I nr 3 av "Hamnarbetaren"
fanns en artikel om fallet
"Tito Campanella" införd.
Den skriftliga A-domstols
motiveringen (95 sid) har
nu publicerats efter lång
väntan och är nu på officiell
svensk översättning. Sven
ska advokater som är in
satta i ärendet har giort
sammanfattningar och
kommentarer till domen
som här refereras.
l. Inga bevis och knappast heller några in
dicier, enligt vårt sätt att se saken, finns när det gäller frågorna var och när, än mindre hur Campanella försvann. Do
men bygger på antaganden och hypote
ser, understödda genom vissa teoretiska
tekniska resonemang. 2 . I strid med hittillsvarande sjörättspraxis, enligt kända västerländska rättsord
ningar, har domstolen ansett de svenska stuvarna vara huvudansvariga för last ningen av fartyget, under det att farty gets befälhavare endast tilldelats ett slags underordnat kontrollansvar. 3. Ser man med svenska juristögon på reso nemanget om sk subjektiva och objekti
va rekvisit för brottet, dvs frågan om vars
och ens oaktsamhet och insikt i övriga medparters oaktsamhet, fås närmast in
trycket att de svenska stuvarna ges ett slags strikt ans_yar också för fartygets sjö värdighet. -Aven om domstolen menar att den svenska säkringsmetoden i och
för sig är godtagbar, garanterar den in te tillräcklig säkerhet beträffande fartyg
som är i så dåligt skick som "Tito Cam panella", samtidigt som domstolen konstaterar att svenskarna inte ens känt till redarens försumlighet när det gäller fartygets underhåll! 4. Det rör sig här om svenska stuverianställ da, som utfört sitt arbete i svensk hamn, enligt svenska regler och praxis och som
också efter undersökning av svensk åklagare konstaterats inte ha begått nå got brott mot svensk lag. -Dessa sven
skar har nu fällts till ansvar enligt itali
ensk lag vid italiensk domstol.
I domen har interimistiskt utdömts skade stånd om ca 7-8 miljoner svenska kronor .
Med detta menas att domen kan verkstäl-
6
las utan hinder av att den överklagats. Målsägandena {ca 100 anhöriga till de omkomna sjömännen} har därtill tiller känts rätt att i särskild rättegång yrka ytter ligare ersättning. Enligt färsk information
från
våra ombud i Italien kommer yrkan den att röra sig om ca 40 miljoner svenska
kronor! Domen
torde vara unik, också i Italien och det finns naturligtvis rimliga chanser för att den skall ändras i övre instans. Åt skillig tid kommer att gå innan den italien ska hovrätten hunnit pröva ärendet och till dess kommer det naturligtvis att råda viss osäkerhet. Skulle domen stå sig i högre instans inne bär detta att gamla sjörättsliga regler ställs på huvudet med åtskillia konsekvenser för
stuverinäringen och sjöfarten i övrigt.
Kommentar
En första genomgång av domskälen ger anledning till följande spontana kommen
tar, mot bakgrund av svensk rättsuppfatt
ning:
'' Domstolen i Savona använder sig av en slutledningsmetod, som byg ger på sannolikhetsresonemang. Få fakta
finns och den långa rättegången har egentligen inte tillfört något, som av en
svensk domstol skulle ha betraktats såsom bevis för vad som hänt rned fartyget. Åtalet
och domen bygger på hypoteser, som suc
cessivt - genom att man ur det väldiga ut redningsmaterialet plockar bitar, som stö der hypotesen -tycks förvandlas till fakta. På basis av dessa konstruerade fakta upp ställs nästa hypotes, som resonemangsvis görs sannolik och förvandlas till fakta osv. Ett exempel: Antagandet att olyckan skett 14-15.1.1984 bygger på resonemanget att befälhavaren brukade höra av sig dagli gen och att därför radiotystnaden 15. l är ett indicium på att olyckan då redan skett.
Mot detta kan invändas, att rederiet inte förväntade sig något radiomeddelande
från fartyget förrän omkring den 17-18.l, då fartyget förväntades passera Gibraltar, och det är just därför som rederiet inte slog larm förrän den 19.l. Detta har domstolen
inte kommenterat, liksom ej heller vittnes uppgifter om fartygets tidigare problem med både radio och radar . Att man på det ta sätt fastställer tidpunkten har också blivit avgörande för de antagna positionen för förlisningen, som har betydelse för den lo
kala vädersituationen, men också för var eventuella vrakrester skulle kunna sökas. Enligt en uppgift, som framkom vid rätte gången, hade exempelvis det italienska
flygvapnet först tio dagar efter sista radio-
meddelandet avspanat ett vattenområde utanför Nordafrikas kust. Ett annat exem pel är den sk vältningsteorin, där man bak länges resonerar sig fram till att stuvningen
och säkringen orsakat förlisningen . Den här metodiken känns främmande för en
svensk jurist.
De
olika resonemangen om tekniska de taljer rörande stuvningen framtår såsom
motsägelsefulla och oklara, tex beträffan de lastrum nr 5, träsäkring contra vajersäk ring, hur spik skulle ha anbringats etc. Frå gan kvarstår, om domstolen riktigt förstått de stuveritekniska frågorna. Intressant är resonemanget om de tre samverkande objektiva orsakerna, vilka alla anses ha varit nödvändiga för der objektiva effekten: fartygets förlisning. Mot bakgrund av vår rättsuppfattning är det s•tårt att förstå kopplingen av detta sk objektiva rekvisit till detför varje brott nöd vändiga subjektiva rekvisit, nämligen
vars och ens oaktsamhet. Stuvarna anses ju inte ha varit medvetna om redarens vårds
löshet när det gäller fartygets skick, men
effekten av dennes vårdslöshet {som med
fört en av de nödvändiga orsakerna till för
lisningen} drabbar ändå stuvarna i form av straffrättsligt ansvar. Också detta är svår smält, eftersom man knappast torde straf
fas för effekten av någon annans oaktsam het, som man inte känt till, men som bidra
git till och på ett avgörande sätt förstärkt den för händelsen ifråga otillräckliga ef
fekten av den egna oaktsamheten. Det ita lienska synsättet illustreras av domstolens resonemang, att den svenska stuvningsme
todiken i och för sig är godtagbar, utom beträffande fartyg som inte är sjövärdiga. Domstolen kritiserar de svenska stuvarna och menar att man skulle ha använt en an
nan stuvningsteknik för "Tito Campanel la", trots att domstolen uttalar att man från
stuveriets sida inte anses ens ha bort känna till att redaren slarvat med reparationer och underhåll. - Resonemanget innebär ju att stuvarna åläggs ett slags ansvar för
ett fartygs sjövärdighet.
Särskilt anmärkningsvärt i domen är emellertid slutsatsen om befälhavarens be gränsade ansvar: domstolen citerar den italienska sjölagen, som i huvudsak har samma lydelse som vår egen, eftersom den bygger på internationella konventioner. Såväl i den italienska som i den svenska sjö lagen ligger ansvaret för lastningen på be fälhavaren. Stuvarna är inte ens nämnda i lagtexten. -Trots detta anser sig domsto len kunna tolka reglerna som så, att hu vudansvaret för stuvningen och säkrin gen av en last ombord på ett fartyg åvilar stuvarna, medan befälhavarens ansvar anses böra reduceras till någo n slags kon
trollskyldighet (ehuru till omfattningen
I truckhytten ses artikelförfattaren Lennart Karlsson.
Lika lön eller inte?
Personaltidningen för samt
liga anställda i Göteborgs
hamn heter numera Hamn
kanalen. Namnet som så
dant är utmärkt och tidning
en i sig siälv är en samman
slagning av de olika perso
nal och informationstid
ningar, som fanns innan stu
veriet och den kommunala
_hamnmyndigheten blev en
oklar}. Detta strider till och med mot under sökningskommissionernas och expertgrup pens uppfattning och sannolikt också mot den italienska sjölagen och strider alldeles definitivt mot den sjörässliga praxis, som av hävd råder världen över. Står sig detta resonemang i högre instans innebär det avsevärd osäkerhet i framtiden för stuveri företag och stuvare, som arbetar ombord på främmande fartyg.
I sammanhanget bör påpekas, att sven-
enhet.
I denna tidning hade iag
1988 föliande insändare,
som knappast hade införts
om iag inte relaterat till en
artikel i föregående num
mer av Hamnkanalen. Det
bör påpekas att Göran
Wennergen är direktör för
Göteborgs Hamn AB.
skorna själva gjort anmälan till svensk åkla garmyndighet för att få utrett om de gjort sig skyldiga till något brott. Den svenske åklagaren har emellertid beslutat att inte inleda förundersökning eftersom brott mot svensk lag ej föreligger. Det har tagit lång tid att författa domskä len. Det kan finnas annat skäl därtill än do mens omfång. Det är svårt att undvika ett första spo~tant intryck, att gomskälen un-
I det senaste numret av Hamnkanalen fanns ett reportage om Göran Wenner grens möten med de anställda i hamnbola get. Enligt artikeln lär någon ha nämnt att han ansåg sig vara värd större lön än de som kör buss eller arbetar i skjulen. Vem som ansåg sig vara mer värd än andra vet jag ej, får väl reda på det så småningom. På det möte jag deltog i fanns det ingen som, enligt mitt tycke, uttryckte sig så dumt. Nu är väl inte denna tidning rätt forum att diskutera lönen för någon grupp av de an ställda, men eftersom hamnarbetarnas lön till viss del berördes vill jag komma med ett
inlägg.
Maskintillägget, som delvis är ett instru ment att få ett differentierat lönesystem, är.,...,..
der viss möda utarbetats för att i efterhand rättfärdiga domslutet. Domen kan överklagas till den italienska motsvarigheten till vår hovrätt. Utgången där skall givetvis inte tas ut i förskott, men förhoppningen är att domen kommer ('ltt ändras. -Men skulle inte detta ske, med för domen sannolikt svåröverskådliga kon
sekvenser för den internationella sjö-
farten. ''
7
"Bryt gärna ryggen av er grabbar,
Ni får en krona mer i timmen''
Forts från föreg sida
..,_..,_väl det som min kollega ansåg skulle vara löneskiljande . Vad är det för dumheter i re
sonemanget? Att köra maskin är väl inte svårare än något annat jobb . Där emot är det så, att många får ont i rygg och nacke på grund av skakningar och onaturliga körställningar bl a förorsakade av dåligt körunderlag och dålig sikt. Det är ju inte sådant som hamnbolaget skall köpa sig fri från ansvaret, att se till att förhållandena blir bättre . Ser man historiskt på maskintillägget så kom det till 1977. Om jag inte minns fel, så var det i samband med att många av de sk V6:orna (stuveriarbetare tillhörande då varande väntrum 6 i Skandiahamnen) rå kade illa ut genom att i stor utsträckning hamna i tugmastersvängen under kajkra narna . Asfalter ingen var dålig och stolar na i maskinerna urusla . Vintertid användes inte salt i snöröjningen vilket hade till följd att stora isknölar bildades och fanns i stora mängder med än värre skakningar som re
sultat . Klagomålen mot förhållandena var stora. Då kom maskintilläggetoch jag kun de inte förmå mig att se det på annat sätt
än som en uppmaning från stuveriets sida:
Bryt gärna ryggen av er pojkar , ni får en krona mer i timmen. Det senaste är nu att under en utrednings period skall tre olika maskintillägg gälla . Varför det? Det är väl ingen skillnad att kö
ra en stor eller liten mask in. Skakningarna och siktsvårigheterna är ju likartade . Skall det nödvändigtvis finnas ett tillägg skall väl, precis som i andra förhållanden, inte
storleken ha någon betydelse. Helst vill jag att det inte finns något tillägg alls.
Göran Wennergren anser tydligen att bo nuslönesystemet har gjort sitt och att det tär på solidariteten . Att systemet är uttjänt kan han väl ha rätt i. Det var väl från början mest ett försäljningsargument till kundena i stil med: Titta här, nu händer det något i Göteborgs Hamn. Men att det tär på soli dariteten är väl en sanning med modifika tion . Bonusutfallet på de olika objekten är ju i alla fall inte en rättvis bild av vad som
presterats på respektive ställen. Om inte alltsammans gått till en gemensam pott och därefter delats hade orättvisorna kunnat bli ganska stora. Förhållandet hade blivit
likartat med det som var på det förhatliga ackordsystemets tid.
Det som Göran Wennergren troligen vill införa är ett differentierat lönesystem i stor
skala . Om det är så, har jag svårt att förstå vad det skall vara bra för och mitt förtroen de för Göran Wennergren är i så fall totalt bortblåst .
Jag har varit ute i arbetslivet sedan 1948
och varit med om många olika lönesystem. En av anledningarna att jag sökte till stuve
riskolan 1971 var just att alla ordinarie stu veriarbetare hade lika betalt oavsett vilken
syssla som utfördes. Ännu kan jag inte se något system som är bättre . Mitt recept till Göran Wennergren att få maskinkörning attraktivare är att se till att maskinparken blir mycket bättre än den är nu samt att underlaget vi kör på hålls efter ordentligt . Blir maskinkörningen bättre an passad till människan och med rätt maskin på rätt ställe så behövs inget maskintillägg .
Den summa som nu används som tillägg kan is tället ingå i en vettig , fast månadslön.
599 LENNART KARLSSON
Lennart Karlsson vill inte ha något maskintillägg , anpassa istället maskinkörningen till människan , tycker Lennart , som tiänar 5-10:- mer i timmen än ...
8
Svaret från Göran Wenner gren var infört i samma nummer av Hamn kanalen som min insändare och mina far hågor om differentierade löner besanna des tyvärr i högsta grad, vilket är mycket beklagligt. Göran Wennergrens något luddiga moti vering går ut på att han tror att det blir svårt att rekrytera kvalificerade människor till hamnarbetet i framtiden, utan att åstad komma ett förbättrat arbetsinnehåll.
Någon svårighet att rekrytera kunniga och duktiga människor till hamnarbete har så vitt jag vet aldrig funnits och vad ett för bättrat arbetsinnehåll innebär har jag svårt att förstå och ännu mindre vad det har med ett differentierat lönesystem att göra. I slutet av 1990 skrevs ett avtal mellan Transport och Stuvarförbundet, som på grund av oenighet om tolkningen som väl är ännu inte trätt i kraft. En av underlighe- 1 tema med det avtalet är att det finns med ett lönetillägg avsett för merparten av dem som avtalet berör, dock inte alla . Lönetil lägget har inget med arbetstider att göra. Möjligen kan stuveriledningens bedöm ning vara att eftersom det förekommer , grenslekörning och transtainerkörning så skall det belönas ytterligare utöver att dessa redan har det högsta maskintilläg get. Jag har stor erfarenhet av att köra bå da dessa maskintyper och kan gå i god för att det inte på något vis är varken svårare eller märkvärdigare än andra stuveriarbe tarsysslor .
Om det är sådana värderingar som Gö ran Wennergren tycker skall ligga till grund för ett differentierat lönesystem, då är det verkligen illa ställt med bedömningsförmå gan hos högsta ledningen för Sveriges
största hamn. Den enda slutsatsen man kan dra av det hela är att min insändare i Hamnkanalen är lika aktuell nu som för tre år sedan .
LENNART KARLSSON Medlem i
Svenska Hamnarbetarförbundet sedan l april 1972
. .. Rune Biörkman , som oftast iobbar i mycket dålig miliö och besvärliga arbetsställningar.
9
Avtackning
På iuciadagen höll avdelning 4 sin tra
ditionella pensionärsavtackning. Det
är sammanlagt ca 350 års erfarenhet
som lämnar hamnen. Avdelningen har
som tradition att avtacka de medlem
mar som gått i pension under året,
med en blomma och avdelningens
standar .
Birger Hagström, Knut Svensson,
Karl Hallgren, Alfred Larsen, Stig Lo
rentzon, Fritz Persson , Bertil Otter, Ar
ne Sandqvist, Lennart Beckman, To
mislav Kostovski och Arne Johansson,
har under året gått i pension. Knut Svensson , Fritz Persson, Alfred Lorsen, Hons Kindgren , Stig Lorentzon , Arne Sandquist .
Kvalitetsböcker
till lågpris
Litteraturfrämjandet som är en stiftelse i vil ken flera stora folkrörelser ingår, har till uppgift att öka intresset för litteratur och konst, bl a genom priser och stipendier till författare och konstnärer. Man tar också olika initiativ för att nå nya bokläsare på arbetsplatser och där människor möts på sin fritid .
Från 197 6
utger Litteraturfrämjandet , med anslag från staten "En bok för alla ". Dessa lågprisböcker, ofta i hög litterär kva lite , finns vid de flesta försäljningsställen, varuhus , kiosker och liknande, men också på många arbetsplatser där fackklubbar prenumererar på Litteraturfrämjandets ut
givning eller katalog . Stockholms Hamnar betares Kulturförening har sedan flera år en mycket uppskattad försäljning av Litte raturfrämjandets utgivning.
Sedan någon tid får också redaktionen för "Hamnarbetaren" ett recens i ons exemplar av varje utgiven bok. Av senare tids litteratur märks bl a Fredrik Ekelund : "Stuv , Malmö , kom!" , Svante Foerster : "Klasskämpen ", Per Whalö: "Mord på 31 :a v~ningen", Vita Andersen: "Vilken hand vill du ha" och Kerstin Ekmans "Mör ker och Blåbärsris" . Plus många flera högklassiga romaner och ungdomsböcker till priser som man knappt tror är möjliga i dessa dyrtider, nästan undantagslöst un der 20 kr/st.
De som
är intresserade av att sprida kul tur på sina arbetsplatser kan ta kontakt med Litteraturfrämjandet 1 Bell
mansgatan 30, 116 47 Stockholm, tel 08- 44 09 80.
Om detta faller väl ut och intresse finnes
kanske vi kan ha en litteraturspalt i tidning en, med recensioner och liknande.
KEITH HERNLAND
lO
Knut Svensson
avtackas
med standar
och blo
mmor
av Hans Kindgren .
Hans Kindgrens tal till pensionärerna
Det var valkiga , seniga, beniga labbar på valkiga, seniga , beniga grabbar
Tåligt stuva man tirar i båtarnas skal
De händer som lastat en massabal.
Vintern kom me sin kyla , De fick inte domna Sommar 'n kom med sin hetta De fick inte somna De slet ut sig i ösregn ,
när gripsen blev hal
De händer som lastat en massabal.
Är det underligt att deras tummar blev
krumma och att fingrarna tedde sig
fula och dum
ma? Vickevire var ofta en smärre skandal
på de händer som lastat en massabal.
Genom veckornas knog bar de träget sin
börda men så tvätta dom av sig det värsta på förda' och lyfte sin Östgöra-Södespokal
De händer som lastat en massabal. Inga
sorgkanter
mer, det fanns brännvin
att dricka
Och då höll de sitt hambogrepp mitt på en flicka Någon enstaka gång fick de sällheten
njuta
De händer som lastat en skuta.
De som inte fick känna nå'n piga på brös
ten fann i ännu en flaska den handfasta trös
ten
Sedan slog dom
på länsman, polis och fi skal
de händer som lastat en massabal.
De_ras /">;eka blev kort, det blev åter en manda Och man spottade i dom, en ny veckas
vånda
De steg ned i en väl stuvad jämmerdal
De händer som lastat en massabal .
Se
på nageln , ett liv som blev kantat av sorgen Varför står inte ni som statyer på torgen Vackert huggna i marmor, på guldpie
delstal
Ni händer som lastat en massabal.
,, 'f-...,~
'
//
SO år 65 år G~nnar Lilja Tage Strömberg
GOTEBORG KARLSHAMN Caie Stolt Arne Vestergaard- 13 april 22 april ENSKEDE Nielsen 2 mars HALMSTAD Göte Svensson St.!g Blomgren
6 mars SUNDSVALL GOTEBORG Lars Gustavsson 21 april 25 april NYKÖPING 11 mars Gösta Lundmark Nils Eriksson Karl Nilsson GIDEÅ LÖGDEÅ ÖRNSKÖLDSVIK Åke Svensson 4 mars
22 april 26 april KRISTDALA 13 mars Sten Svensson Allan Kohlström HALMSTAD GÖTEBORG SO år Jer'l. Stenberg 19 mars 23 april PITE Ingemar Wiblom 5 april Ivar Lundkvist STOCKHOLM 10 mars B~_ngt Ahlberg BYSKE 75år GOTEBORG 13 april Elmer Gustavsson 13 april Allan Johansson HORTLAX
Leif Sandström HISINGS BACKA 15 april Mats Lindkvist HUDDINGE 7 mars ÖJEBYN 17 april Martin Larsson 14 april RÅNEÅ
Gustav Karlsson 20 april Sigurd Hansson 70år GÖTEBORG GOTEBORG 11 mars Einar Andersson 28 april Arne Hellstedt GÖTEBORG
STOCKHOLM Orvar Backe 24 april
60år 2 mars HALMSTAD 15 mars 85år Egon Strömberg Ivan Carlsson Karl Jakobsson KARLSHAMN KÖPING GÖTEBORG 11 mars 2 mars John Ivar Johansson LILLA EDET 24 april
Olof Andersson Gustaf Paulsson 19 mars
LERUM IGGESUND 90år 10 april 9 mars Karl Lindblad K~rl Bergström GÖTEBORG HAGERSTEN St.!g Magnusson Edvin Andersson 30 mars 25 mars GOTEBORG SÖDERHAMN
16 april 11 mars
G~te Bengtsson Sten Bååth
1AC\( ·skan- HAGERSTEN JULITA
19 april 25 mars k mrater' . k till arbets a ·n 0 mig in-
Östen Nilsson Rag~_ar Gustavsson Ett varmttac ör att ni kom ' ag dianamnen, f N GÖTEBORG OXELOSUND för iu\en . t<.ENl GUSt~vsso 22 april 9 april
Naturgas framtidsbränslet
FORTS. FRÅN SID. 1
Flera
avdelningar håller kon
tinuerligt på med detta, tex i Göteborg, Halmstad, Helsing borg och Stockholm. I Göte borg och Halmstads -avdel ningarna har man fått till stånd arbetsgrupper tillsammans med stuverierna för att minska problemen.
Rening
På kort sikt måste de dieseldriv na maskiner som inte kan tas bort utrustas med den hittills
mest effektiva reningsutrust
ningen. Denna består av ett sk Combifilter, en kombination av ett partikelfilter som tar bort även mycket små partiklar och katalytisk beläggning, där en efterförbränning kan ske av farliga kolväten och koloxid. När filtret samlat på sig partik lar bränns dessa bort antingen av avgasernas egen höga tem peratur eller kan ske säkrare genom ett elektriskt element som kan kopplas in exempelvis nattetid. Att denna utrustning kostar en slant får inte hindra att den skaffas. Ett principbe slut att använda sådana harta gits i Göteborgs hamn.
Nya dieselbränsen
Efter alla miljölarm om diesel så försöker nu oljebolagen att klara sig genom att ta fram nya dieselbränslen med vackra namn som "city-diesel", "miljö diesel" etc. Dessa skiljer sig från vanlig diesel främst genom att man har lyckats ta bort det mesta av svavlet , alltså en vi dareutveckling av lättdieseln.
Resultatet blir då att det blirfär re partiklar ur avgasröret och därmed mindre rök och färre giftiga kolväten som brukar sit ta på partiklarna, tex det ökän da "benspyrenet". Dock finns det inga tester eller undersök ningar som visar att avgaserna i övrigt skulle vara mindre häl sofarliga. Men så länge vi an vänder diesel så ska vi givetvis kräva ett så rent dieselbränsle
72-tons El-truck på glasbruk i Halmstad.
som möjligt även om det kostar några kronor extra.
El-truckar
Men de truckar som körs om bord och i magasin måste så långt som möjligt vara batte ridrivna. Nu kommer också större och tyngre truckar att fin nas tillgängliga. Den hittills största lyfter 12 ton och går på Pilkingtons glasbruk i Halm stad - till full belåtenhet för både truckförare och arbetsgi vare . Ett ytterligare steg kom mer när LMV nästa år, om allt går i lås, kommer att leverera
en 28-tons eldriven RoRo-truck till hamnen i Göteborg. Båda dessa truckar förses med vanli ga blybatterier . Nåwa ekono minsko hinder att satsa på el truckarfinns egentligen inte, ef
tersom deras högre inköpspris mer än väl kompenseras av lägre driftskostnader.
Framtiden
Om då dieseln har så stora nackdelar för de som tvingas andas i närheten, vad är då på sikt lösningen? Ja, det pågår ett flertal projekt med mer eller
mindre miljövänliga drivmedel
och motorer inte minst i Sveri ge. Det kanske mest intressanta gäller att använda naturgas som bränsle. Fördelarna är fle ra. För det första : Naturgas är det motorbränsle som idag ge det bästa avgasvärdena i labo ratorium. Enligt en utredning som Tran sportforskningsberedningen gjorde i januari -90 olika driv
system i bussar {som ju har ' princip samma motorer son. våra tunga maskiner) så visade sig naturgasen vara det bränsle som minskade de skadliga av gaserna mest, ca 85 % jämfört med lättdiesel.
För det andra: Vanliga diesel motorer går att konvertera {bygga om) för naturgas även om de bästa resultaten uppnås med motorer speciellt framtag na för naturgas .
För det tredje: Bullret minskar.
Det beräknas i en naturgasdri ven buss i stadstrafik halveras jämfört med en dieselbuss.
För det fjärde : Ekonomin . Ga sen blir som det ser ut antagli gen det enda bränsle som kan konkurrera med priset på die sel.
För det femte: Motorer för na turgas kan enkelt köras på sk biogas, som är snarlik naturga sen men som inte tillförs k driv gaser som bidrar till växthusef
fekten. I ett senare skede kar även den nästan helt rena vät gasen användas.
För det sjä tte : Säkerheten är numera hög . Ingen gastank på fordon har nå~onsin explode rat varken i öst, väst eller i tred je världen, trots att närmare en
miljon naturgasfordon rullar i världen. De problem som hit tills funnits med tankar och själ
va tankningen håller på att övervinnas. Det ska bli mycket
intressant att följa den hittills största satsningen på naturgas till tunga fordon som förbereds för stadsbussar i Göteborg, där om två år ett 20-tal natur gasdrivna bussar
ska vara i trafik . ' '
Lars-Åke Tylegård
